Aftonbladet – 20 december 1842, sida 1

alla diucttanter på det vackra instrumentet. OVÄSENDET PÅ MALMENS KÄLLARE. Utdrag ur Slottsrättens protokoller. (Forts. från gärdagsbl.) Källarmästaren Frösslund anmärkte, i anledning af löjtnanten Tegnårs uppgift, att Grundström och Jacobsson skulle fräåntagit löjtnanten hans käpp, att Frösslund varit den. som bemäktigat sig käppen, då löjtnanten lyftat den i högsta hugg emot kyparen Engström samt att Frösslund sedermera öfverlemnat den till löjtnanten Wirgin, hvilket denne, derom tillfrågad, vitsordade, med förmälan, att han, såsom löjtnanten Tegner uppgifvit, återställt den till honom. 3:0 Löjtnanten Klingström, som på permission vistades här i staden, instämde ilöjtnanten Tegners berättelse, med tillägg, att han icke slagit eller förfördelat hvarken bagaren Grundström eller någon annan, samt att, efter hans och hans följeslagares återkomst, Klingström väl hört starka slag å dörren till ett rum i nedra förstugan, men icke sett yxa dervid begagnas, eller, sedan de inkommit i rummet, hört löjtnanten Wablf. Ildt uttala någon uppmaning att misshandla Jacobsson; tilläggande Klingström att han, efter uppträdets slut och hans kamraters bortgång, blifvit af konduktören Kemner, bagaren Grundström och en tredje person, den han trodde sig igenkänna i kyparen Engström, anhållen i förstugan och med sådant våld, att hans kläder deraf blifvit sönderrifna, införd i oftanämnde rum, der han, oaktadt uppmaningar af mamsen Lindberg, som inkrupit genom fönstret från hyrkuskgränden, att lössläppa honom, qvarhällits ända till dess en patrull af åtta man ankommit från högvakten vid Kongl. slottet, då löjtnanten frigifvits, att Klingström, under ået han sälunda införts och qvarhållits i Frösslunds rum icke blifvit slagen, men deremot med en mängd smädeord förolämpad; churu löjtnanten ej kunde påminna sig af hvem cler i hyilka ordalag sådant skett, samt att Klingström förmodade, det han på omförmälte sätt blifvit af ofvannämnde personer gvarhållen, på det att de skulle vinna upplysning om hans och hans följeslagares namn, emedan Klingström med frågor derom öfverhopats. Källarmästaren Frösslund anmärkte, att löjtnanten redan före patrullens ankomst aflägsnat sig, så mycket säkrare, som löjtnanten ej varit qvar då polismästaren, hr lagmannen Berg dit ankommit, och omförmälde patruller icke förr än en stund derefter inställt sig. Till vederläggning häraf uppgaf löjtnanten Öhrström, att han, efter uppträdets slut, följt löjtnanten Wahlfeldt, som uppgifvit sig hafva derunder förlorat sin hatt och en galosch, till högvalten vid kongl. Slottet, hvarifrån en patrull då utskickats, som Öhrström beledsagat, samt att, när denne ankommit till Ffösslunds bostad, polismästaren ännu icke varit der synlig. 4:0 Underlöjtnanten Wirgin, som sade sig jemväl vara kommenderad vid ofrannämnde gymnastik-i -institut, afgaf angående början och förloppet af ifrågavarande uppträde enahanda berättelse som löjtnanten Tegnår, samt tillade, att han, då tillträde till det rum, der löjtnanten Wahlfeldt qvarhållits, blifvit ho-. nom och hans sällskap förnekad, från mamsell Lindbergs en trappa upp beligna kök, förskaffat sig en yxa och med den huggit fem eller sex gånger i dörren till omnämnde rum, för att förmå de innevarande att öppna, samt att han, då dörren upplåtits, genast i förstugan lemnat ifrån sig yxan till någon af mamsell Lindbergs pigor och icke med densamma inträdt i Frösslunds sängkammare, eller dermed hotat någon, såsom hos Öfverståtbållareembetet är vordet uppgifvet ; att underlöjtnanten i förstugan väl blifvit skuffad, men att han ej kunde bestämma af hvilken, samt att underlöjtnahten derföre icke emot någon förde talan i målet. 3:0 Underlöjtnanten Bergenzon: att han, som una der erhållen tjenstlodighet uppehöll sig här i staden vid ifrågakomne tillfälle, både fått uppbära och sjelf utdelat slag; men att han icke kunde emot någon viss person i förra hänseendet rikta någon ansvarstalan; dock trodde Bergenzon, att kyparen Helander varit en ibland dem som skuffat honom, derföre Bergenzon å sin sida gifvit honom en skuffning tillbaka. 6:0 Uaderlöjtnanten Segeba den, även kommen iderad till gymnastik-institutet, åberopade sin till Öfverstålhållare-ombetets för pol nder protokoll afgifae berättelse, som var af följande innehåll: Löjtnanten Segebaden androg , att han af kyparen Helander bif vit skuffad å bröstet, och då löjtnanten med häftighet it Helander ifrån sig, hade slagsmålet, efter hyad jinanten förmodade, de 10m bojat och hade löjtnanten baden intet att härtill ström, aut h mn, somi likalei mnastikgenast vid uppträdets bö jan, ti med underlöjtnanten Löwenadler, blifvit uttränzsd på gatan, och att hs in sås les icke blifvit i någon måtto förolämpad. o nian! uten Wo! fram: att han, som för at ägakomne Nåle samma u en och annan sk men all ke kannat ur, hvilken han blifvit förfördelad. ) Underlijinanten, Grofre hällare-ombetiet i ko kunnat Horn åb