Aftonbladet – 19 december 1842, sida 1

(Insändt.) Widare om varmbläster vild jernberedningen. I Aftonbladet för den 49 sistlidne November förekom en. artikel: om den skadliga inverkan på styrkan hos jern som varm bläster skall förorsaka, då den begagnas vid tackjernstillverkningen. Man hade nemligen i England och Skottland genom en serie aj försök kommit till den erfarenhet, att jern af varmblåst, tackjern vore så väl svagare att motstå brytning, slag och slitning, som otätare och således i allo olämpligare till vissa grannlaga behof, än jern efter kallbläst tackjern af samma malmer. Följden deraf hade blifvit en. ansenlig skilnad i pris på jern efter kall eller värmbläst tackjern. Artikeln i Aftonbladet upplyser väl ej huru jernet varit beredt; men då försöken äro gjorda i England och på engelskt jern, kan man utan tvifvel antaga, ätt jernet är puddladt och att tackjernet varit tillverkadt med coaks. Den engelska erfarenheten i detta afseende bör visserligen icke lemnas obemärkt af svenska jerntillverkare, serdeles sedan man begynt skilja priserna på det olika jernet, och man inom jernhandteringen äfven hos oss numera är temligen allmäntförsedd med varmbläster iverkstäderna. Icke för att mana till säkerhe eller liknöjdhet, ty saken är verkligen af tillräcklig vigt för att förtjena hela vårt eftersinnande inom handteringen, men, i mening att förekomma all oriktig och onödig farhågålör det å bane bragta ämnet, har insändaren af dessa rader trott sig böra inför dem, som tagit kännedam om förenämnde artike i Aftonbladet och tilj äfventyrs icke känna eller erinra sig någonting annat om denna sak, anföra, atl de händelser, som uppenbarat sig under de i England anställda försöken öfver styrkans: olikhet hos jern efter det engelska varmeller kallblåsta coaks-tackjernet, äro hvarken oväntade eller af beskaffenhet att kunna lämpa sig till förhållanderne inom den svenska jern handteringen, så länge den bedrifves förmedelst hård. smide och af träkols-tackjern. För hvar och en, som närmare är bekant med skiljaktigheter mellan sätte att bereda smidigt jern i flamugn och i härd med träkol, och för hvilken vilkoren för lättfärskadt tackjernsbildning i masugn. ej äro någon hemlighet, ät det fullkomligt klart, att resultaten af de i Aftonbladet anförda engelska försöken böra; tillsvidare ätmin. stone, stå endast för Englands och Skottlands jern. tillverkares räkning. Det kan på detta ställe vara nog att fästa upp märksamheten derpå, att vi i Sverge ingalunda vari obekanta med de svårigheter. som mött jerntillverk: