Aftonbladet – 16 december 1842, sida 1

flottan skulle i sednare hälften af September lemna sin station utanför Nanking, och ålergå till Hong-kong. Lord Saltoun skulle taga högsta befälet öfver de trupper, som kommo alt stanna qvar i China. I Januari och Februari skulle Chineserne åter betala 6 millioner dollars, och Tschusan och Amoy komme då att utrymmas. En engelsk officer beskrifver tillståndet i staden Tschin-kiang, efter dess intagande med storm af Engelsmännen, på följande sätt: Följande dagen företog jag, med eskort, en vandring genom staden. Den var öde, och erböd vid hvarje steg den fasansfullaste anblick. Döde och sårade fiender, fastän ett stort antal redan blifvit bortförda, lågo spridda omkring öfverallt, utan att någon tänkte på att komma dem, som ännu lefde, till hjelp. Alla hus voro uppbrutna och plundrade; de dyrbaraste varor, thå, sidentyger, husgeråd, lågo kringströdda på gatorna. Alla allmänna byggnader eller sådana, som man ansåg för dylika, voro helt och hållet nedbrända, eller stodo i full låga, och ingen tänkte på att släcka elden. Liksom i de andra chinesiska städer vi intagit, hade vår seger en förfärlig mängd sjelfmord till följd. Man fann män, qvinnor och barn, som strypt sig; ur dammar och brunnar uppdrog man döda dussinvis! Likväl synes befolkningen icke mer hysa någon fientlig sinnesstämning emot oss. Man ser ofta personer, som erbjuda : oss skänker af frukter. Deras grönsaker äro förträffliga; deras bönor lika välsmakande som de franska; deras selleri och gurkor förträffliga. De vilja icke emottaga någon betalning, utan begära endast en papperslapp med påskrift: Engelskt skydd Deras fjäderfä är också af utmärkt godhet. Yang-tse-kiang-floden ir en präktig flod. Vid dess mynning är skeppsfarten besvärlig, men 40 engelska mil högre upp ir den ganska djup, och här i Tschin-kiang, der han är ungefär halfannan engelsk mil bred, finner man icke öfverallt ankargrund för skeppen, så djup är han. Den är derjemte så strid, isynnerhet vid ebb, att en båt med 6 roddare icke kan fara den uppför. Landet på venstra stranden är på somliga ställen praktfullt och ganska pittoreskt; men högra stranden är alldeles flack och räskaktig., AFGHANISTAN. Alla de engelske fångarne hade nu blifvit föratte i frihet. Den siste af dem, kapten Bygrave, om Akbar Chan tagit med sig, hade af denne urste blifvit återsänd till Kabul och der öfveremnad åt: Engelsmännen, En korps af 4000 nan hade från Kabul företagit ett ströftåg till Cohistan och der slagit en hop Afghaner, hvarid desse förlorat. mycket folk. Omkring den .0 eller 44 Oktober skulle Engelsmännen anträda tartåcet till Octind;an