Aftonbladet – 15 december 1842, sida 2

ig på en brinnande glob, hvars inskription: Till ninre af offren den 8 Maj 1842, är bildad af bokfyer som äro skurne i form af flammor. Under tår: Vår goda och hulda Maria! b vara oss för ordens lågor, men ännu mer för evighetens. Kavellet har för öfrigt inga andra prydnader. De omwomnes slägtingar och vänner voro vid invigningen alrikt församlade, och den omgifvande trakten var uppfylld af tysta deltagande åskådare. Journalerna omtala äfven 2:ne andra kolossala statuer, den cna föreställande det konstitutionella Frankrike, hållande i ena handen en fana och med den andra nedläggande en voteringssedel i valurnan; den andra, Friheten, klädd i lejonhud trampande korruption och tyranni under foten. Somliga påstå att detta ärlitet ironiskt. Dessa konstaster äro af hr Gayard och skola pryda deputerade kammaren. På theatre francais har man genom återupptagandet af tragedien Venceslis gifvit en rättvis hyllning åt den förtjenstfulle tragöden Rotrou. Corneille kallade, påstår man, Rotrou sin far, och utan vidare öfverläggning har man antagit att Corneilles tragiska sängmö var dotter af Rotrous,. Routrou var dock trenne är yngre än Cornceille; den förre var född 4609 i Dreux och den sednare 4606 i Rouen. Dessutom äro Corneilles flesta mästerstycken, med undantag af Nocemåede, äldre än Rotrous Venceslas, så att man har årt att inse huru herr Grimm och de andra förstågpåarne kunna pästå att Rotrou varit Corneilles föregångare eller tillägga honom äran af att hafva annonserat chaos slut och den sköna Melpomenes ankomst. Af nyare teatraliska saker har man 2:ne vaudeyviljer: Ma maitresse et ma femme, samt Fa Belle Ameli.n, den förra af hrr Dumanoir och Siraudin, den sednare af M. Frederic. Båda obetydliga. Af franska tidningarne erfar man -M. de Roccas, det sista af den celebra madame Staöls barn, frånfälle vid en ålder af 30 är. Således äro nu hertigen af Broglies barn de enda återstående afkomlingarne af madame, Staöl och hennes far hr Necker. Engelska tidningarne förmäla lady Callcots död. Denna af litteraturens vänner fördelaktigt kända dam dog nyligenefter flerårigt kroppsligt lidande. Af hennes arbeten äro Lutle Arthurs History of England, Scripture Herbal. The littlz Brackenburnesn samt åtskilliga resbeskrifningar, kände. Hennes sednaste arbete: Esssys towards the History of pain linjp, som kostade henne otrolig möda, medtog alla hennes krafter, så att hon nödgades lemna det oaslutadt. En annan Jobspost förkunnar den skicklige målaren John Vurleys död i London, i medlet af förra månaden. Den förtjenstfulle herr Read har till Brittiska museum skänkt en ny volym af sina Etsningar efter naturen, dyrbara frukter af de sednare årens arbete och möda. För 10 år sedan lemnade han den första delen af detta arbete. o Tcaternotiserne äro fåtalige. Återupptagaudet a! Congreves aLove for Lore (Kärlek för Kärlek) har icke vunnit serdeles bifall; för öfrigt ger man Shakespeares King Jol; As You like im (Som ni behagar) samt Drydens och Purccel!s King Arthur. Säledes ingenting nytt från det hållet. Hamburgrarne roa sig med några goda, churu ej splitter nya saker, nemligen Schillers Wallensteins död samt. Lessings Nathan d:r weise I Wien frestar man på med Lackners opera Catharina Cor naron. Nestroys nyaste stycke: Die Papiere des Teu e!s (efter Hin Ondes memoirer) väcker mycken nyfikenhet. För öfrigt ingenting nytt i teaterväg. En naturimprovisatör, Beerman, från Hannover, har i Leipzig vunnit stort loford. Han har från de spädaste åren utan vetenskaplig underbyggnad, bildat och utveaklat sin talang. Klaverspelets oldfar, den gamle hedersvärde J Cra mer har nu omarbetat sin allom välbekanta klaverskola och i detta verk nedlagt en skat af sina sednare studier och erfarenheter; en, som vi förmode, älkommen nyhet för. alla små nybörjare till amatörer.