Aftonbladet – 14 december 1842, sida 1

gen. konungen af Preussen hafva svarat, att han visserligen icke hade något emot denna begäran, så framt Frankrike å sin sida vill nedsätta tullen på åtskilliga tyska artiklar, som nyligen blifvit belagda med högre införseltull i Frankrike, isynnerhet vissa välnader och korta varor (jernkram, m. m.). Häraf kan man lära tvänne omständigheter: först och främst, att den tyska tullföreningen icke är så uteslutande och prohibitif, som vissa skriftställare här i Sverige velat inbilla den svenska allmänheten, och för det andra, att en reaktion i de ömsesidiga tullstegringarna mellan några af Europas större stater väl torde inträffa, hvarmed ock England redan gjort en vacker början. Man bör för öfrigt alltid ihågkomma, att den tyska tulltaxan icke har på långt när så höga afgifter, som man vid sista riksdag här lyckades genomdrifva, och nästan alls inga förbud. I gårdagens blad, under rubriken Frankriken står: att ryktet om Abd-el-Kaders familjs tillfångatagande bekräftat sig. Detta är oriktigt, och har detta, med föregående post omtalade, rykte icke bekräftat sig. EEE EEE Chinesiske fredsunderhandlarnes första sammanträde med de Engelske. Det var den 20 Augusti som de Chinesiske mandarinerne Ki-Jing, Elipu och Gnu gjorde första visiten ombord på Engelska linieskeppet Cornwallis,, der freden emeilan England och China sedermera undertecknades af dem och Engelska kommissarien Sir Henry Pottinger. I ett bref från en Engelsk officer, som var närvarande vid tillfället, beskrifves detta besök på följande sätt: Ett ångfartyg väntade mandarinerne, för att bringa dem ombord. I samma stund de bestego Cornwallis,, lossades från detsamma trenne kanonskott; ty Chineserne hafva aldrig saluterat Engelske officerare med större salva. På trappan till linieskeppet emottogos mandarinerne af tvenne skeppskaptener i stor uniform, och fördes af dem till skansen, der. ministern (Sir Henry Pottinger) och generalerne, i stor kostym och smyckade med alla tecken af deras rang, väntade dem i allvarsam, stolt hållning. Då mandarinerne närmade sig, gingo Deras excellenser ett par steg dem till mötes. Chineserne gjorde sin Tschin Tschin — (så kallas deras helsning), Europeerne togo af haltarne, och man räckte hvarandra handen och begaf sig till kajutan, för att hvila litet. Marinsoldaterne med gevär på arm, uppställda längs akterdäcket, matroserna spridda på mellandäcket, öfverallt lysande offieersuniformer, alll detta var mera än som behöfdes, för att sätta mandarinerne i förvåning, hvilka redan gjorde stora ögon då de beträdde detta simmande citadell. Då nu musiken uppstämde God save the Queen blefvo de alldeles utom sig. Man visade dem skeppet i alla dess delar, och man kan föreställa sig huru föruntttade de blefvo, då de hittills icke sett andra skepp, än sitt eget lands Dschonker. Man serverade dem frukost, och ett par al dessa herrar muntrade sig på det lustigaste med Xeresvin och bränvin. Några dagar derefter besvarade vi deras besök, och funno en Tartarisk hedersvakt uppställd till vårt emottagande, och en mängd officerare samade, i största påfogelprakt. Under frukostens intagande uppspeltes musik, och med Samschu (bränvin af ris) trakterades rikligen.