Aftonbladet – 9 december 1842, sida 3

Article Image
ej mindre fiskar-lappar ifrån Utsjoki och Enare, äl bönder if.ån Sodankylä eller norska Hafskusten, fö att, enligt gammal häfd och lag, fiska i det så kal lade SFaelleds distrikt. Här tillgår sålunda, att er vid hafvet bosatt fiskare. som är försedd med båt ocl bragder, slår ihop sig med två eller tre af dessa främlingar, låter dem dela ena hälften af fångsten och behåller den andra för sig. ATf denna fång:t måste så väl norska som finska fiskare betala tionde åt norska presterskapet, söm på stället utkräfves af handlande, hvilka ligga i fjordarne och med mjöl byta sig till fiskarens besparingar. Lapparne tadla desse köpmän för ett samvetslöst prejeri och anse för en lycka, att ifrån slutet af Juli till slutet af Augusti, då fri bandel är tillåten, få föryttra sin fisk åt Ryssar, som vid nämnde tid i mängd infinna sig här. Om man kan lita på de uppgifter, Lapparne jemnat mig, så skall följande förhållande ega rum emellan norska och ryska handlandes priser: för en våg mjöl fordrar Norsken 5 våg färsk eller 4 våg torkad fisk; Ryssarne deremot betala 4 våg mjöl för 27, våg färsk fisk, och för 4 våg torkad fisk ger han 4 våg 8 marker mjöl. Blott få af de finska Lapparne kunnacbegagna sig af denna fördel, emedan de midsomniartiden, då insjöarne vanligen äro isfria, till största delen återvända bem, för att fiska i eget vatten. Nu instundar fiskar-lappens gyllene tid — en tid, hvilken han under hela den påföljande vintern erinrar sig som ett förloradt paradis, med, om icke tusen fröjder, all den jordiska glädje inneslutande sällhet, att, fredad för mygg, få solva i sin kåta med mättad mage, obekymrad för morgondagen. Att Lappen ej vill utbyta denna sällhet mot heia verldens skatter, det är ganska säkert. En omständighet i Lappens fiskarlif kan jag icke förbigå, emedan den tjenar, att i någon män störa hans makliga ro. Det. är flyttningen ifrån den ena kåtan till den andra. Lapparne hafva genom häfd kommit i besittning af en mängd smärre sjöar, och, alit efter lektiden, fiskar man än i den ena, än iden an ra. Ofta sammanhänga dessa träsk genom någon idra, åå att man kan anställa flyttningen med båt; men då detta icke är fallet, så har Lappen ett förskräckligt bestyr med båtdragning, transporterande af nät, busgerådssaker, m. m. Emedan stöld är en nätan okänd sak i Lappland, så kan man likväl lemna illt obehöfligt efter sig. s Nu är eommaren till ända, och Lapparne uppsöka ina vinterstugor, för att der lifnära sig af de under sommaren gjorda besparingar. Men dessa, bestående ill det mesta i torkad fisk, utgöra ett alltför otilläckligt födoämne under den långa vintern. Höstfisket inder isen, juongas, på finska juomus kalladt, tillredsställer krappt dagens behof. Lönande deremot r vildrensfångsten, som eger rum emellan Korsmessan ch Allhelgondagen om hösten, och om våren ifrån Marie, intill dess marken blir bar. (Slutet följer.) ——nmitftttiee nen

9 december 1842, sida 3

Thumbnail