Aftonbladet – 8 december 1842, sida 2

kamrat Biet? Den förra upptager icke ett ord af Aftonbladets rättelser i sak, än mindre erkänner sig hafva haft orätt i något afseende, utan biter helt simpelt hufvudet af skammen och förklarar, att man har svårt för att inse hvad med detta svar i Aftonbladet är vunnet, om icke det, att konstatera och sätta utom allt tvifvelsmål hvad i Minervas artikel var uppgifvet och påstådt. Det är att hålla öronen styfval Ån Biet? Det berättar i sin öfversigt al Lördagens Aftonblad — hela verlden vet, att redan dessa öfversigter icke äro annat än en daglig serie af vrängda framställningar — ätt Svenska Minerva för Torsdagen pipat A. B.-något litet derföre att det vid refererandet af polisaker brukar taga parti af sjelfsvåldet,, — och att A. B. i en lång artikel sökt slingra sig undan dessa fakta så godt det kunnat. Häraf finner man att tvenne nya begrepp existera i Biets moraliska diktionnär: först och främst kallas det att pipg en annan, när man ljuger på honom, och sedermera, när osanningen vederlägges så fullständigt, som det kan ske med positiva bevis, benärnnes detta att slingra sig undan. så godt man kan. Vi tro likväl icke, att sällskapet ville antaga dessa ordtydningar om de skulle användas mot dem sjelfva. eller allierade Det skulle då låta helt annorlunda, såsom man hört vid otaliga tillfälsen, då de lindrigaste och skäligaste anmärkningar ang. rågon af konsorterne sjelfva eller deras vänner och patroner besvarats med det vildaste skrän; och när, såsom oftast händer, deicke hafva så lätt att gendrifva sjelfva: anmärkningarne isak, kasta de sig i stället öfver oppositionsredaktörernes personer med de smutsigaste invektiver. Så skedde det t. ex. under foppet af Hela sommaren. Såsom hörande till: detta kapitel kan. bland annat serskildt förtiens omnämmasett färskt exempel på Både sinnrikhet och nobless Hos Biet! för en af de sedrare dagarae.. I Lördags förekom nemk. der en. artikel under rubrik: Hvyem är förläggare;: der det frågas, hvarföre liv L. J. Hjerta: ej är förläggare till hr Snellmans nyss utkomna arbete: Läran om staten... För att nu förbigå den omständigheten, atten sådan:fråga i allmänhetär temligen enfaldig, emedan. det måtte vara imnehållet, ej förläggaren, som: gör ett arbetes värde, så lämder derå till svar: Hr Hjerta har aldrig förlagt något arbete af hr Snellman, eller till hovom stått i något slags litterär eller annan närmare relation... Men också yppar det sig, när man läser litet längre i den: nämnda: artikeln; att den egentliga afsigten icke varit: att: utröna det der nyssnämnda hvarföre, hvaetill författaren ganska väl visste svaret på förhand, utan att gifva tvenne puffar för Boktryckaren, hr Z. Heggströms förlager, på Hr IL. Hjertas bekostnad. Hänrdelsevis blef titelbladet (af hr Snellmans bok) synligt, Heter det, (hvilkea märkvärdig häadelse!) då det befanns; att derpå stod Zucharias Heggström; boken köptes straxt: och blef läst med serdeles nöje — — Straxt derefter åter en puff för ett, annat al hr EHieggströms förlager, hvaraf äfven vi haft det nöjet ait rekommendera åtskilliga arboten,. nemligew Bibliotek för popidär naturkunnighet ; och allt detta uppställes slutligen såsom en förtjenstfull Kontrast tegenskapenal hr Heggströms förlager, emot lir Hjertas Läseöibliotek. Allt detta är nu egentligen att skratta: åt, men visar imedlertid. den goda afsigten; att åtkomma hr Hjertas kredit hos: allmänheten i dess förliggareaffärer, så myckel författaren i sin vishet varit i stånd till, ty annars hade man väl. ej kunnat förtiga, att I Hjerta. äfven är förläggare till.en mängd större: och mindre skrifter i åtskilliga kunskapslarter, Bland annat professor Fryxells, professor Geijers, rektoz Almqvists, kapten Gosselmans och mamselli Fredrika Bremers arbeten Dessa äro likväl författarenamn, sem torde kunpa sättas äfven vid sidan af hr Saellmans. Vi föreställe oss också, att hr Heggström, som visserligen icke kan: hafva någon deli der ifrågavarande artikeln, skall finna sig föga tillfredsställd af om på detfa sätt samlad förlöggarvära, onatosiisnant————— tr