Aftonbladet – 5 december 1842, sida 2

hängande takoch gafvellisterna förekomma den, som besinnar, att de bestå af tegelsten, såsom vådlige och gifva byggnaden ett nedtryckt utseende. Sådana taklister på en byggnad i närheten af domkyrkan visa sig så mycket tyngre, som samma byggnad skall vara i lika stil med henne. För att ådagalägga detta förhållande vilja vi endast nämna, att ifrågavarande takoch gafvellister äro blott hälften så höga som, men dubbelt mer utspringande än domkyrkans taklister. Denna opassande konstruktion skall hafva ökat kostnaden med minst 4000 Rdr; ändring yrkades hos öfver-intendents-embetet, men kunde icke vinnas. Å ritningen befanns också en latinsk inskrift med alnshöga bokstäfver och ett groft språkfelp. Recencenten fortfar: Fönsteröppningarne, som omgifvas af hörnutsprången och pilastrarne, stå å hvarje långoch gafvelsida trenne alnar från hvarandra, så att ett yttre dekorationssätt, icke ett inre belysningsbedof tyckes egentligen ha bestämt deras gifna antal och inbördes förhållande. Detta blir äfven deraf uppenbart, att ingen inre dörröppning har någon motsvarande fönsteröppning, och att å byggnaden finnas hela 13 såkallade blindfönster. Hvarje byggnad bör betraktas såsom en skapelse, hvaruti såval det hela som alla dess delar förutsätta en genomtänkt grundtanke, hvilken harmoniskt utvecklar sig och under dess utförande förverkligas ifrån det största till det minsta. Hvad skulle vi tänka om Skaparens vishet, om vi påträffade en enda lefvande varelse, som fått för prydnadens skull ett och annat blindöga. Ingen lärer vid närmare begrundande kunna neka, att hvad som är ändamålslöst är konstvidrigt. Alltså måste försteröppningarnas antal bestämmas af byggnadens inre anordning ej af dess yttre utsiringssätt. En byggmästare, som handlar på motsatt vit, har sannerligen föga kännedom om eller sinne för ett passande dekorationssätt. Takstolens konstruktion anses af rec. förråda okunnighet om äfven de bekantaste afhandlingar i timmermans-kunskapen. Vi anse oss säledes ha visat, fortfar recencenten, att ritningen både i afseende på inredning och stil är i vigtiga delar förfelad, och vi ha äfven ådagalagt, att den icke kan berömmas för välberäknad konstruktion. Vi vilja nu efterse, om den öfverensstämmer i sina egna föreskrifter. Grundritningen visar, att hufvudtrappan skall från mellanvåningens plan till närmaste hvyviloplats innehålla 44 steg; genomskärningen deremot anvisar för samma afdelning blott 42. Grundritningen visar vidare i jordvåningens vestra ända en trappa, som består af 47 steg hvilken uppleder till komministrarnes rum. Nu följer på denna trappa i mellanvåningen åter en trappa med 24 steg. Denna sednare trappa uppleder således i öfyervåningen. Om denna trappa blifvit enligt grundritningen för mellanvåningen uppförd, huru bestört skulle icke den bii, som uppginge derpå, då enligt grundritningen för öfver våningen golfvet af biskopens studerkammare betäcker hela förstugan. Vi crinra oss, att vi i vår ungdom sett en karrikatur på en herre, som hade stor makt men oredigt hufvud. Han höll en devis i hvardera handen. På den cne stod Order, på den andre Kontraorder ; och han hade slutligen en devis på pannan, hvarå lästes Desorder. Rec. visar slutligen huru det blifvit möjligt att uppföra byggnaden efter en sådan ritning, nemligen genom vidtagande af en stor mängd förändringar, såväl i afseende på grunden, som jordvåningens inredning och förseende med murar, för att bära väggarne i öfre våningarne. Bland upptäckter, som förekomma i rec:s redogörelse härför, må anföras: att bagarstugan blifvit lagd så, att hushållerskan, för att komma till den, hade att passera spiskammarn, köket, en passage, visthuset, en korridor och åter en passage, således 3 dörrar; att grundmurarne å ritningen icke kunde följas, emedan de icke afsågo grundens beskaffenhet, hvilken befanns så vattensjuk, att 3 urgamla brunnar vid gräfmningen påträffades; att öfverintendents-embetet icke bestämt om stora trappan borde vara af sten eller trä, ehuru ritningen upptog en stentrappa, och att konstruktionen af denna åter befanns felaktig, såväl i afseende på de murar, hvaraf hon skulle uppbäras, som den, mindre vigtiga men ändock karakteristiska omständigheten, att nedra trappafdelningen skulle täckas af ett trätak. YA TEATERN.