Aftonbladet – 1 december 1842, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. — PROF PÅ OKONTROLLERADE ADMINISTRATIONERS UNDERSLEF. Undersökningen om de af stadsstyrelsen i Paris föröfvade missbruk och bedrägerier upptager åtskilligt, som synes blifva mycket lärorikt för alla städer; hvilka öfverlåtit sina angelägenheter åt korporationer, som icke af invånarne utväljas eller beständigt kontrolleras. Så t. ex. har det visat sig, att den goda staden Paris årligen i tio år utgifvit 140,000 francs för arbeten i stadens stenbrott. Enligt municipalstyrelsens räkenskaper, var för detta arbete en betydlig skara ständige arbetare cenrollerade och dagligen sysselsatte, för att urholka en grop och fylla en annan. Nu har det visat sig att två tredjedelar af ifrågavarande arbetare dels aldrig funnits, dels voro döda; ja, man misstänker till och med, att sjelfva arbetet egentligen var anlagdt på att skada hus och gator, för att dymedelst åt stadsstyrelsen bereda nya. arbetsföretag och dymedelst nya förtjenster. En mycket ansedd advokat, vid nämn Blanchet, ålades att afstå sitt hus till staden. Han fick imedlertid under hand det förslaget, att med: en 20 å30,000 francs uppoffring förekomma afyttringen eller åtminstone försäkra sig om en hög värdering. Herr Blanchet vände sig då till generalsekreteraren, herr Jussieu, och trodde sig mycket öfverraska denne, då han för honom upptäckte en så skändlig tillställning. Men herr Jussieu, blef icke flat alls, utan svarade blott, att han icke gerna blandade sig i sådant, utan rådde herr Blanchet att uppgöra saken med byråchefen, herr Hourdequin, och bjuda honom en 4 till 5000 francs. Dertill måste herr Blanchet också beqväma sig; ty då han hotade med att vända sig till sjelfva prefekten, svarade herr Jussieu: hvad vill ni göra hos prefekten; tror ni han befattar sig med den saken; den kan endast hjelpas af herr Hourdequin. Herr Jussieu har icke vågat förneka detta samtal. Som ett bevis på hur utbredd korruptionen var bland högre och lägre stadens styresmän, samt tillika på den oförskämdhet, hvarmed de betraktade sina bedrägerier, har man framdragit bref från en af dem till några af kamraterna, hvari han titulerar dem: Hedervärde medskyldige!z. — UTVANDRINGARNE TILL AMERIKA. Under loppet af detta år hafva ej mindre än 66,086 utvandrare ankommit till NewYork. Största delen af dem äro från Storbritannien; ty ensamt derifrån invandrade 30,838 män: Tyskland intager det andra rummet med. 5069 manliga emigranter; derefter kommer Preussen (4427), Frankrike (668), Schweitz (274) och Norrige (266). Af de invandrade männen tillhörde blott ungefär tvåtredjedelar något visst stånd, eller hade något visst yrke. — UPPTÄCKT AF EN NY FLOD I ÅusTRALIEN. Man har nyligen i norra delen af Australien upptäckt en ny flod, och i ett land, der en sådan brist på vatten och inre kommunikationsmedel råder, är en dylik upptäckt ej af ringa vigt. Denna flod, som till drottning Victorias gemåls ära kallades Albert, upptäcktes af skeppet Beagle. : Bebyggarne omkring floden voro hvarken talrika eler ovänliga. Temperaturen varierade från 32 till 82 grader Fahrenheit (44 till 29 grader Celsii); och som detta var i Juli, under midvintern, fyratio fot öfver hafsytan , så inser man lätt, att sommarvärman måtte vara tryckande för Europger. Floden sträcker sig, från Carpentaria-viken, på norra kusten, 908 engelska mil in i landet, hvar-. af herr Eyere, från staden Adelaide, undersökt 300 mil norrut. Albert är segelbar 400 mil i sydlig riktning, och ungefär 300 mil återstå således ännu att undersöka. — Den 6 sistlidne November dog i London den bekante folkskriftställaren W. Hone, född i Bath ir 4780. Hans politiska hus, som Jack byggt (Political house that Jack built) upplefde mer än femtio upplagor, och genom illustration af detta och dylika arbeten grundlade George Cruikshank sitt rykte. Då Hone en gång skrifvit en af sina politiska satirer i form al engelska kyrkans liturgi, anklagades han för hädelse mot Gud; hans process inför lord Ellenborough, hvilken räckte i tre dagar, och i hvilken han elf förde sitt försvar, hör till Englands causes celeTES. Frånträdande sin bana såsom satiriker, kastade ran sig på sednare åren in på det antiqvariska gevitet och utgaf Every day book, year book och table bookr, i hvilka de engelska fornminnena bekrifvas i ett populärt språk. Nu sednast var han n af tidningen the Patriot!s redaktörer. — BANDITER PÅ Korsa. I följd af fransyska egeringens stränga yrkande på uppfyllandet af den raktat mellan denna regering och den sardinska, som öreskrifver utlemnandet af från Korsika förrymda rottslingar, börja de från denna ö flydda banditer u att återvända i massa, så att man, enligt tidnin-! REASONS