Aftonbladet – 30 november 1842, sida 2

REVY AF TIDNINGARNE. — Sv. Minerva för i går innehöll en klagan deröfver, att Aftonbladet, sedan det med åtskilliga anmärkningar recenserat ett betänkande af Konungens befallningsh. i Calmar län, öfver de sista ständernas förslag till kommunalförfattning för landet och i sammanhang dermed bland annat ett förändradt omröstningssätt i sockenstämmorna för vissa fall, med tystnad förbigått en utförlig replik, som Calmarposten lemnat å Aftonbladets artikel. Härå få vi svara, att vi väl genomläst artikeln i Calmarposten, men att om vi skulle vidare svara derpå, komme detta svar hufvudsakligen att innehålla detsamma som recensionen, emedan vi ej af repliken funnit oss föranlåtne att förbigå de principer, som i den förra framställdes. — Freja lemnade i gårdagsnumret icke något bestämdt utan ett undvikande svar på den oförgripliga förfrågan vi dagen förut på fler begäran togo oss friheten framställa, huruvida den kommer att fortsättas nästa år eller icke, utan misstyckte endast sjelfva frågan. Häri har Freja i vår tanka mycket orätt, emedan vi snarare gjorde henne en tjenst genom det tillfälle vi gåfvo henne att lemna allmänheten en för henne sjelf. nödig underrättelse, n. b. i fall hon kommer att fortsätta; och Freja vet sjelf bäst, att flere omständigheter, än den som nämdes i Aftonbladet, föranledt ryktet om hennes upphörande: omständigheter af den egenskap, att om några dylika angått Aftonbladet eller dess förläggare, så hade de säkert långt för detta varit utförligen utbasunade öfver landet. Uti samma artikel har Freja gjort ett slags förklaring rörande sitt förhållande i näringsfrågorna, hvars innehåll vi hafva något svårt att fatta. Att vi, säger hon, i näringsfrågan skulle, som Aftonbladet låter förstå, vara anhängare af de stationära iderna, är en ren dikt, nu för hundrade gången upprepad. Vi hafva tvertom vid mer än ett tillfälle tillkännagifvit vår önskan om en förändring i detta fall, fast vi icke velat på Aftonbladets vis medge vederbörande rättigheten att i oriktig ordning, d. v. s. i speciella fall göra -omskapningar, hvarigenom ännu gällande allmänna författningar öfverändakastats, Att vi derutinnan förfarit som vederbordt, det torde icke rimligtvis kunna bestridas, ty anser man ena gången lofligt att på orätt väg bryta ett ordentligt tillkommet kontrakt, derföre att det faller sig mindre gagneligt, så kan man icke heller