Aftonbladet – 28 november 1842, sida 3

afvel. I länder, utmärkta för sin boskapsskötsel, fodras kon redan under drägtighetstillståndet väl, dels emedan detta inverkar på hennes mjölkning sedermera, dels, och förnämligast, emedan. kalfyen derigenom blifver större och kraftfullare, om han pålägges, samt ifall han afyttras som gödkalf, lättare, billigare och hastigare gödes, och i alla fall bättre betalas af slagtaren, än en liten och mager. I Skotliland låter man kalfven cen tid sjelf börja kons mjölkning. Det är nemligen. utrönt, att den första mjölken i jufret alltid är den svagaste, och att dess godhet tilltager i samma mån mjölkningen nalkas sitt slut, så att den första i godhet förhäller sig till den sista, som 4 till 8, ända till 1; 46, på grund hvaraf också i Holland den förre alltid skiljes från den sednare, hvilket man tillskrifver förträMigheten af dess smör och ost. Huru man hos oss i allmänhet behandlar påläggskalfven är bekant. Något diande kommer ej i fråga och den som vVågade föreslå det skulle beles. Blifven så stor, att han kan förtära foder, sättes han ofta på en lika mager kost som förut modren, på litet hö, och, i den mån han blifver äldre, på allt mera halm, vexer derföre långsamt, bhfver liten och svag, för att i sin ordning lemna en ännu mindre och sämre afföda,. Vi upprepa ännu en gång det yttrande vi anfört af en. för landtbruksyrket varmt nitälskande och genom sin erfarcnhet, sina insigter och föredömen oegennyttigt verkande possessionat i Upland, friherre von Däben på Marieholm. Med svärt och halm även med litet drank är svält; kan aldrig låta förena sig en rättskaffens boskapsskötsel, minst racens förädling, svår ligen en god rfåces bibehållande ). Deremot kan med ett rikligt och kraftfullt underhåll, äfven utan andra åtgärder, en boskapsrace förbättras, och med en knapp och kraftlös äfven den bästa försämras. Pen tredje och sista, måhända största förlusten, som en klen fodring tillskyndar vårt landtbruk, är den mindre och tillika svagare spillningen. Det är af alla upplysta landthushållare erkändt att den så väl till myckenhet som godhet beror af det foders, mängd och kraftfullhet, som förtäres, och att tio rikligt och med kraftigt foder underhållna kreatur lemna, äfven a denna produkt, dubbelt så stor och mer än dubbelt så god qvantitet, som tjugo, fodrade med knapt och med magert foder, såsom dåligt hö och halm. 1 Edelsvärds Strödda anteckningar, 2:dra H. sid. 33. Den afvel, som faller efter kor, fodrade med drank isynnerhet potatesdrank, vill antingen ej lefva eller blir svag och småvext. S. skr. 4:de H. sid. 89. Potatisen deremot, begagnad till utfodring, (och såsom. sådan. är den billigare än hö,) lemnar en yinnig och kraftfull gödsel, bör således användas till sitt fördelaktigaste ändamål, nemligen boskapsfoder. S. skr. 2Ara H. sid. 58.