Aftonbladet – 22 november 1842, sida 2

LWroö, aåll man bor bedjd udd DcCYdld Sia MIA allt godtycke vid utnämningar. REGERINGENS SKRIFVELSE TILL FÄNGVÅRDSSTYRELSEN ANGÅENDE INRÄTTANDET AF EN KRONOARBETSKORPS. Denna skrifvelse, innefattande en al de vigtigaste administrativa åtgärder som på länge förevarit hos Regeringen, är daterad den 8 sistl. Augusti, och meddelar först en relation om fångvårdsstyrelsens hemställan till Regeringen af följande innehåll: Först hade fångvårdsstyrelsen den 8 Dec. 1832 och 23 Mars 48533 hemstillt, dels att de ej fulltaliga pionierkompanierna på Carlsborg måtte få fyllas genom anvirfning af till allmänt arbete dömda lösdrifvare, som ej undergått vanhedrande bestraffuing, att. pionierkorpsen måtte ökas med 30 man på kompaniet, samt de 4 arbetskompanierna i Carlskrona och å Kungsholms kastell med 235 hvartdera, dels ock att ett kompani sjösoldater om 200 man måtte uppsättas al försvarlösa, som aldrig begått förbrytelse. Sedan vederbörande blifvit öfver denna hemställan hörde och fångstyrelsen sig förklarat, så ingick styrelsen den 27 Maj sistl. år med en ny hemställan. , I denna anmärker styrelsen, att rum i fängelserna snart saknas för fångantalet, som .öfverhufvud ökats med 420 årligen, och att, då byggnaden af nya fängelser ej vore välbetänkt, innan planen dertill bestämdes af den förväntade nya kriminallagen, styrelsen ej kunnat utfinna annat medel till trängselns a hjelpande, än inrättningen af kronoarbetskompanier, för hvilka styrelsen uppgjort och skrifvelsen bilagt förslag till reglemente, stater och räkenskapsformulär. Styrelsen hade funnit att till allmänna arbeten användes med stor kostnad soldater, medan man på ett konstladt sätt och merendels med förlust skaffade sysselsättning för personalen på korrektionshusen, då deremot dessa kostnader och förluster kunnat undvikas, om man till allmänna arbeten användt personer, hvilka, enligt grunderna för författningarne om försvarslöshet, kunnat åläggas krigstjenst. Genom arbetskompanierne ansåg styrelsen kostnaden af inqvartering och skjutsning vid militära arbetskommenderingar kunna undvikas; fångpersonalen skulle minskas, emedan den militära disciplinen snarare återförde till ordning och arbetsflit än fängelselifvet, hvilket alstrade förbittring, trottsighet och förtviflan samt vore en plantskola för laster och brott. Försvarslösa personers insättande i krigstjenst nedsatte dem ej så mycket i allmänna omdömet, som intagandet å korrektionshuset, hvilket dessutom ofta stängde utvägen att på ärMMigt sätt försörja sig, synnerligast sedan benämningen korrektionist numera medförde missItroende och fruktan. Af en ständig arbetsIkorps skulle staten hafva större nytta än a! Isoldater, som komma ovana till arbetet och Isnart ombytas. En sådan korps skulle i krigstid lemna folk till kronans varf och verkstäder, då deremot under nuvarande inrättning Jen del af armån upptogs med bevakning al I korrektionsfängelserna; också skulle arbets-Ikorpsen kunna användas till hvarjehanda ar-Ibeten i fält. Vid arbetskorpsen kunde persosliten förvärfva skicklighet till arbete, hvarigeInom han, efter återvunnen frihet, kunde försörja sig, hvaremot korrektionisterne ej kunde -Idraga synnerlig vinst af sin arbetsfärdighet ;Isamt dessutom afvänjdes från det mödosamma re arbetet, hvarförutan arbetet å korrektions. husen verkade menligt på lynnet, i jemförel. se med arbetet i fria luften. Styrelsen före. slår derföre, att alla de, som redan äro döm. de till arbete vid korrektionsinrältningarne, pio. nierkorpsen eller allmänna arbetskompaniern: i Carlskrona och på Kungsholmen, eller som framdeles anses för försvarslöshet, kringstrykande o. d. till sådant arbete förfallna, må insättas vid kronoarbetskompanierna. Styrelser tänker sig likväl dessa kompanier såsom er öfvergångsanstalt; till afhjelpande af närvarande olägenheter, och som bör upphöra, när en sam manhängande lag för polisöfverträdelser, andr: i författningar angående bostadsoch inflyttnings Kd ntsthar; kammnunarna Jaga förovar och den på