Aftonbladet – 21 november 1842, sida 3

PBILANDADE ÄMNEN SAGAN OM KONUNG LEAR. Tidningen Edinburgh Journal innehåller följande, angående ursprunget till Skakespeares berömda tragedi, cKonung Lear,. Verlden har redan längesedan öfvertygat sig, att hakespeare, oaktadt sin stora förmåga att uppfinna och utföra, lånat ämnet till nästan alla sina dramer af äldre historieskrifvare, romantiker och dramatister. I sina historiska stycken höll han sig så strängt vid sanningen, att ban öfta bibehöll de gamla krönikornas egna ord, och bloit ändrade så mycket, som vVersbyggnaden erfordrade. Från en riktig synpunkt betraktadt, kan detta blott öka skaldens förtjenst. Det visar, att han insåg, det konsten ej förmår öfverträffa naturen, att menniskans fantasi ej förmår skapa händelser och ett språk, mera egnadt att cgenom medlidande och skräck rena själen, eller väcka ett hjertligt skratt, än verkligen skedda händelser, som äro upptecknade i vårt slägtes autentika annaler. Man har hittills antagit, att Geoffroy of Monmouth först berättat den historia om konung Llyr och hans döttrar, som ligger till grund för Skakespceares oöfverträffliga tragedi. Den finnes dock i ett äldre wallisiskt manuskript , med titeln: acChronicle ef the kingsn, författadt af en biskop af Wales, vid namn Tysilio. Han skref det emot slutet af sjunde århundradet, och endast få kopior deraf finnas qvar. Deri berättas sagan om Llyr eller Lear, den elfte konungen i Britannien, såsom Wales då mestadels kallades, på följande stätt: . cEfter Blejddud kom hans son Lear till konungaväldet, och Kån herrskade i fred och ro 23 år, och byggde en stad vid floden Soram, den han kallade Caer Liyr, och, på ett annat språk, Leir Cestyr ). Och han hade ingen son, utan trenne döttrar, hvilkas namn voro Goronilla, Regan och Cordeilla ). Och deras fader älskade dem mycket, men den yngsta dottren mer än de tvenne andra. Då började han eftersinna, huruledes ban skulle dela sina riken emellan sina döttrar, och derföre ville han pröfva, hvilken af hans döttrar, som älskade honom mest, så att han måtte kunna gifva henne den största delen af sitt rike. Och han kallade till sig Goronilla, sin äldsta dotter, och frågade henne, huru högt hon älskade sin fader. Derpå svor hon vid himlen och jorden, att hon älskade sin fader mer än sin egen själ, och han trodde att det var sannt, och skänkte henne tredjedelen af ön och dertill den man, som hon heldst ville hafva till sin herre på ön Britannien. Derefter kallade han till sig Regan, sin andra dotter, och fråsade henne, huru högt hon älskade sin fader, och svor äfven vid himlens och jordens makter, att hennes tunga ej kunde uttala huru mycket hon älskade sin ader. Då trodde han, att det var sannt, och lemnade it henne tredjedelen af ön Britannien, och dertill den man, hon helst ville hafva till make i Britannien. Och sedan kallade han till sig Cordeilla, sin yngsta lotter, hvilken han mest älskade, och frågade henne, wuru mycket hon äls ade sin fader, hvarpå hon syaade: Jag tror ej, det gifves en dotter, som älskar in fader mer än hon borde, och jag har i hela min efnad älskat dig som en fader och skall fortfarande ) Troligast Leicester, som Nennius i sin aHistoria Brilonum kallar Caer Lleiren, ett namn, som har mycken likhet med det ofvannämnda. ) Hos Shakespeare, mjukare: Gonceril, Regan och Cordelia, —LAA AA nm—— in 7 ars RR I