Aftonbladet – 17 november 1842, sida 2

AMERIKANSKA PRESSEN OCH SVENSKA BIET. Svenska Biet, eller kanske rättare — dess hedersmagister, hvars roll uti den twidningen hufvudsakligen är att uppskräma prenumeranerna för demokratien och, i följd deraf, äfven för Förenta Staterra i Ameria, har nyligen i detta hänseende hittat på tvenne mustiga godbitar. Den ena består af några utdrag, gjorda i engelska tory-tidningar, ur den bekante talangfulie författaren Charles Dickens nyligen utgifna anteckningar öfver hans resa i Amerika; den andra uti en öfversättning från engelska tidningen The Times, införd i Biet för gårdagen. Båda delarne handla om det sjelfsvåld, som skall vara rådande hos tidningspressen i Amerika. Dickens framställer en klagan deröfver, att, jemte ett mindre antal ganska upplyste och rättsinnade publicister, som redigera några de förnämsta tidningarne i New York, Washington, Boston, m. m., och för hvilka han betygar sin högsktning, finnes det en mängd redaktörer af andra blad, hvilka ständigt regeras af ilska och partisinne, samt icke akta för rof, att för detta ändamål beljuga personer, som tillhöra motpartiet, och artikeln i The Timeg talar jemväl om detta pressens tyranni och framdrager, såsom bevis derpå, en berättelse om utgången af ett nyligen förehafdt tryckfribetsmål. Förläggaren till en tidning, som utgår i 30,000 exemplar, säges nemligen ahafva blifvit öfverbevist om en grof smädelse mot tvenne domarexr. Föredraganden eller allmänna åklagaren i målet, man ser icke rätt hvilkendera det varit, men The Times gör honom, af skäl, som man sedan inser, till en man af utmärktaste rättskaffenhet, har, för att beveka domstolen till ett strängt ansvar, gjort en så förfärlig målning öfver alla de värsta karakterslyten, som kunna finnas hos en tidning, att det långt öfverträffar alla herr Fredholms memorialer, — såsöm den der i sina anfall hvarken respekterade ålder eller kön, hvarken det enskilda eller offentliga lifvet, axsom hade spejare utspridde i alla städer och byar, öfver bela landet, insändande sina giftiga angifvelser på samma sätt, som dylika fordom nedlades i lejonets gap i Venedigs, och i synnerbet åsyftande att utsprida förakt för lag och rätt, 1. m. Några andra tidningar sägas ock hafva yttrat, att om allt gått i sin ordning, skulle en alderman Benson, hvilken delade den nyssnämmndes åsigt,