Aftonbladet – 16 november 1842, sida 3

AE GER VERSER ISe (REISE ASK BLANDADE ÄMNEN: — ÖSTERLÄNDSK JACQUARDSVÄFNAD. Jacquardsväfnaden är, som man vet, en europeisk uppfinnog från Napoleons tid, och så originell, att dea icke kunde vara hemtad från Österländerna. Imedlertid hafva sedaare undersökninga: upplyst att man i Orieaten, från den uräldsta forntid, innehaft konsten att väfva tekningar i tyger till en fullkomlighet, som europeiska fabrikanterna äinau icke uppnått, i trots af alla deras mekaniska bjelpmedel. Nyligen hade ett prof derpå blifvit inlemnadt till museum i Dresden. Det var en kappa, funnen i en Saxisk landskyrka, och som troddes hafva tillhört någon prestdrägt inom en österländsk kristen sekt. Lord Munster, ordförande i Asiatic Society i London, företog sig att granska denna gamla drägt och izgenkände deri en vanlig Khelat eiler österländsk hedersdrägt, sådan som österländske furstar pläga skänka åt dem af sina tjenare, som de vilja betyga ett serdeles välbehag. Han kunde äfven bestämma dess ålder; den var från 4ö:de århundradet. Den har en arabisk inskrift i guld, inväfd i tyget och icke broderad derpå. I en berättelse till Asiatiska sällskapet, anmärkte lorden, att han ibland sina samlingar eger ett annat och ännu mera utmärkt prof på dylik väfnadskonst, nemligen ett tempelförhänge, eröfradt ur moskea i Akre, då staden togs med storm af Ali Pascha. Detta förhänge är betäckt med ornamenter och arabiska tänkespråk, så konstfullt väfda i guld, att ingen europeisk väfstol skuile kunna frambringa någonting dylikt. Vi erinra oss härvid att Dumont dUrville hemförde några ännu mer afgörande bevis på öfverlägsenheten af österländska mönsterväfnadskonsten framför den europeiska, när han återvände från sin första upptäcktsresa kring jorden. Biand de uppdrag, som meddelats honom för resan af franska regeringen, var äfven att anskaffa proi på vidden af Kinesernas konstfärdighet i sidenväfveri, emedan fabrikanterna i Lyon med bedröfvelse märkt, att Kineserna började utestänga Lyonska sidenväfnader från den, kort efter spanska sydamerikanska staternas emancipation åt dem öppnade marknad i Chile, hvilken annars redan i många år med mycken fördel besökts af Lyonesiska handelsagenter. Man hade icke utan förvåning upptäckt, att Chiles innevånare nu mera fingo från Canton samma slags fasonerade sidenvaror, som förut införts ifrån Frankrike, och att Kineserna blott behöfde ett mönster, hur konstigt för öfrigt som helst, för att genast ef.ergöra det till högsta fullkomlighet. Men di kinesiskt siden är starkare än det franska, samt i afseende på färgernas glans och varaktighet ännu är oöfverträffadt, så var det gifvet, att marknaden för Lyonska fabrikanterna skulle blifva stängd, så snart de kinesiska äfven började täfla med dem i mönstrens fullkomlighet, det enda varpå de europeiska varornas företräde berott. Dumont d Urville blof således försedd med ett stort urval af mönster från Lyon, efter hvilka han borde göra beställningar vid sin ankomst till Canton. De franska sidenfabrikanterna hade vid förfärdigandet och valet af dessa mönster uppbjudit all den konst, som de egde i sin makt, i hopp att åtminstone några deribland måste blifva oefterhärmliga för Kineserna, och sålunda ändå lemna utsigt till någon afsättning för den franska tillverkningen, bredvid den kinesiska. Vid ankomsten till Canton visade dUrville sina profver och beställde ett icke obstydligt parti af hvart slag, reed önskan att få alltsammans färdigt, till dess han efter ett halft års utlygter åt Berniss-sundet och Stilla bafvet ärnanade på nytt besöka Canton. En Horg-köpman, som mottog beställningen, anmärkte ati QUrville omöjligt kunde afresa från Canton på ännu sex v.ckor, eller innan mensunen (passadvinden) bunnit ändra sig, och att beställningen derföre kunle fås före afresan, om han så tyckte. Naurligtvis antogs erbjudandet, fastän dUrville ansåg det som ett kinesiskt skryt. Men Hongköpmannen höll ord, och innan dUrville var i ordning. att lyfta ankar, hade han de nya sidenvarorna ombord. När de efter hans iåterkomst mi Ra a i a RR NR RT RR AA RA AAA oh Vm se s