Aftonbladet – 10 november 1842, sida 3

— I Sundxs psstorat i Norge har ett jordra inträffst och begrafvit åtskilliga åkrar och ängar hvarvid en torpare mistade icke blott hela sil äpg, utan ock sin hölada. Orsaken har vari regnet, som i den trakten ofta åstadkommer dy: lika förödelser. — Såsom något märkvärdigt torde böra nim nas, att den bekante författaren Dickens i sir nyligen utgifna beskrifning om sin resa i AÅmerika (General notes oa America) påstår, at Amerikanerne numera i frågan om förbättrings. anstalter heit och hållet fördäöma det så kallade Pensylvaniasystemet, som deremot Dr Julius och flere andre författare högligen förelragit framför de öfriga methoderna. En engelsk tidning citerar detta i ett kort utdrag. Dickens bok ä! ännu icke hitkommen; mena så snart det sker skole vi utförligare lemna del af hvad han yttrar om detta ämne och af de skäl hvarpå hans yttrande kan vara grundadt. — Från Ajaccio berättas följande angående kardinal Fescts, Napoleons morbrors, testamente. I bland andra dispositioner gjorde han en af stora egendomar på Korsika, betydliga ponningesummor, oräkneliga byster, statyer, taflor och andra konstalster till grundläggning af ett institut i Ajaccio, hans födelsestad, hvilket skulle stå under ett religiöst sällskaps öfverinseende. Vidare förordnade testatorn, att ett kloster och en kyrka skulle uppbyggas i Ajaccio, cch i kyrkan en graf för den Bonapartiska fsamj-jen inredas. En kunglig ordonnans af den 3:dje September 4841 autoriserade staden Ajaccio att mottaga denna disposition, men då testamentet undersöktes, förrän man utförde den sflidnes vilja, fann man deri åtskilliga bristfälligheter i formaliteterna, hvilka hindrade Ajaccio från att mottaga det testamenterade. I sitt testamente utnämnde kardinal Fesch sin systerson Josef, f. d. konungen af Spanien, till arfvinge af återstoden af hans förmögenket. Staden Ajaccio vädjade nu till grefve de Survillierss frikostighet, och han svek ej stadens förhoppningar. Genom en donation, daterad den 2 Sept. detta år, bar han gifvit staden nästan allt hvad kardinalen testamenterade den, och derjemte en staty i kroppsstorlek af Napoleon. samt gaf dessutom en mängd taflor åt städerna på in fäderneö, nemligen 400 åt Bastie, 50 åt Corte, der han sjelf är född, och 430, som skola bortlottas åt de öfriga städerna. — Den bekanie sotargossen Jones, som flera gånger inträngt i drottning Victorias rum, satte nyligen åter den londonska polisen i rörelse. Hen hade, såsom skeppsgosse på fregatten Warspite, följt lord Asbburton till Amerika och derifrån tillbaka till England. Men i Portsmouth tycktes tiden hafva blifvit honom lång, ty han sålde med ens sin matrosjacka och ankom i en gammål, dålig rock, som han köpt någonstädes, till London, men blef igenkänd och, på befallning af inrikesministern, som ruktade, att han skulle göra ett nytt besök på slotet, åte förd till sitt fartyg i Portsmoutb. Jones har under sitt sjömanslif blifvit så stor och grof, att nan svårligen har att frukta; det har kryper in gerom skorstenar, eller gömmer sig under hofdamer18s soffor. —Fransyska marin-ministeren har nyligen låit från trycket utgifva en statistik öfver de s. k. Bagnos, sådant tillståndet inom dem var d. 4 Ja iuari innevarande år. Dessa arbetsfängelser innejöllo då 6908 brotslingar, af hvilka 4861 voro dömla till srbete för lifstiden, och 5047 för längre eler kortare tid. Ibland de sednsre voro 3419 dömla till 40 årg arbete och derunder, 4838 från 44 till 0 år, och 90 till 34 år och derutöfver. Förbryarne klessificerades på följande sätt: 1199 mördare, 39 mordbrännare, 492 bedragare och förfalskare; esten voro tjufvar, falskroyntare o. s. v. I ansecenle till åldern voro 456 emellan 46 och 90 år, 5735 mellan 20 och 50; 4047 från 51 år och derutöfver. anseende till uppfostran var förhållandet med dem ådent, att 4198 kunde hvarken läsa eller skrifva, 042 kusde det ena eiler andra blott ofulkomligt, 58 kunde båda delarne väl, och 444 hade erhållit jögre undervisning än den elementära. — En ung man, som nyss gift sig, åkte för (ort tid sedan med sin fru ut att göra visiter i Pais. Vid Boulevard du Temple beslöt han att äfven a RAG TA rara 2 TR TA Ra a a i oainas ltr böna a de he mn SRA th TE BLANDADE ÄMNEN: