Aftonbladet – 8 november 1842, sida 3

I sin unga makas armar, hvilken med exemplarisi ömhet hade vårdat honom sedan hon fick honom hem. sk ; ; I början af Maj månad gef Rosalie lifvet åt der lille sonen, hvilken vi sett henme lemna redan Juni. i Så: stod hon der nu ensam, utan slägt och anbö riga, utan något enda band som fäste henne vid lif. vet. En främling i norden, långt från sitt fäder nesland dit: hon aldrig hoppades och icke ens ön: skade att få återvända, hade hon, redan vid tjugu års ålder, fällt;tårar på sin fars, sin mans och sit barng urna — hon bade nu ingen att omhulda, inen att älska. f (Slutet följer.) t ———t— — Uti London har nyligen inför en af polislomstolarna förekommit. följande kuriösa fall. En handelsexpedit, som var försedd med ett beydligt antål banknoter i sin piånbok, gjorde på Nn af teatrarna bekantskap med en af de sköneter, som der visa sig i foyern, klädda i elesanta sidenkläder, och passerade sin tid hos hen1e tills frampå följande dagen, då han tog afked och skänkte kenne en banknot. Några timnar derefter upptäckte han imedlertid, till sin ngslan, att han i stället för en not på ett pund lade gifvit -hegne en på femtio. Han sökte lå upp en polisbetjent, som snart tog rätt på let unga fruntimret och återfordrade:sedeln af ienne.: Men det var försent. Hon hade redan Öpt upp det mesta i granna kläder, juveler och ndra småsaker, som unga fåfänga personer af let slaget vanligen sätta värde på, och dessutom judit tillsammans sina vänner, för att traktera lem samma afton. Hon uppstämdes då inför raktens;poliskammare, hvarest den resande be