Aftonbladet – 7 november 1842, sida 3

tjskyddad för alla temperaturförändringar. Den trappa, -Isom leder ned till detta Piutos rike, är så smal, att ri blott:en person i sender med ljus kan gå uppeller ned för den. Detta är med afsigt gjordt för säkerhetens Jjoch försvarets skull. Äfven har man ständigt en stor mängd sand i beredskap vid ingången till trappan, för att, i händelse folket skulle göra ett anfall på banken, genast kunna fylla trappan med sand. Man -Ihar beräknat, att man skulle behöfva två dagar, för att åter bortskaffa sanden och sålunda bana en väg till skatten, äfven om pöbeln verkligen vore mästare öfver barken. I ett af hvalfven befinna sig de dyrbarheter, som deponerats af berrar Rothschild och andra kapitalister, hvilka, för säkerhetens skull, lemnat sitt guld i bankens vård. Det vore öfverflödigt a jatt uppgifva de guldstängers längd, bredd och tjock-Iek, hvilka ligga uppstaplade ända till taket i detta ilkvalf. Enskilda personer plåga äfven lemna Bitt -Isilfver och endra dyrbarheter i detta förvaringsrum; Iden rikaste ädling i Europa, furst Demidoff, kar lemnat sina juveler i bankens vård, och jag såg der, Ibland annat, en låda med diamanter, som tillhörde I denne ryske Cresus, och hvilken värderades till 49 millioner Rdr bko., — London kärner sig mer och mer generadt af en olägenhet, som för dylika, öfver all gräns sig utvidgande, jittestäder, med möda kan undvikes: dess invånare äro i förlägenhet hvarest de skola begrafva sina döda. Tidningen Times innehåller uti en artikel, the horrors of London,, i detta afseende frustansvärdt upplysande detaljer. Kyrkogårdarna ligga till största delen inom sjelfya staden, och ofta så, att man på många lifligt besökta gator kan, ifrån trottoiren, med händerna taga i korsen och morcumenterna. Dertill kemmer, att egarne af grafställena, för att så vidt möjligt utbyta och ockra på sitt monopol, hopa liken i stora grafvar, ända :till två fot under jordytan, ja, att de uppgräfva helt friska grafvar och, för att vinna utrymme, låta stycka de deri befintliga kropparna! Följden haraf är, att beiolkningen i de fattisare, med trånga gator och små hus fyllda, qvarteren, isynnerhet i norra och nordöstra delen af staden, knappt kan existera, i anseende till den dödande miasman, och, enligt läkares utsago, fersoter äro att befara, i fall ingen förändring sker. På S:t Martins kyrkogård begrafvss, på mindre än ett tunnlands rymd, årligen mer än 600 lik. — BASKISE BEGRAFNINGSFEST. Franska tidningen Echo du monde savant af den 8 September innehåller följande berättelse af en resande, som besökt de baskiska provinserns. Då jag under mina botaniska vandringar kom till byn Irisarry på vägen till St. Pied de Pont, hade nyss förut en ung hustru uti ett välmående hus dött. Som begrafningen skulle firas på ett sätt, som mo:svarade husets förmögenhet, blefvo 300 personer inbjudne. På bestämd dag hvimlade det på ella vägsr som förde till Irisarry af qvinnor och barn, insvepta i svarta slöjor och männer i deras dystra mantlar. Uti begrafningshuset var imedlertid allt i full verkzamhet, och man hade från alla båll lånt bord, stoler, knifvar, gefllar och tallrickar. utan all ända. Tjugu tjenare, med enkomannen i spetsen, sjorde les honneurs. Vid grafölet förtärdes en kalf, fyra hamlar, 100 skålpund oxkötf, 80 höns, och 2 fat vin, hvardera om 280 litres. Sorgefesten öfvergick således snart till larmande glädje. Druckna personer fattas icke vid dylika tillfällen, och det händer icke sällan att under lustigheten, med glaset i handen, ett nytt parti uppgöres. som snart derefter fullbordas genom bröllop, Presterne dundra vä! emot detta bruk utan att dock kunna hindra det., — SMUGGLING MEDELST HUNDAR. Detta slags smuggleri, som länge varit öfligt emellan Frankrike och Belgien, fortfor ännu, trots all tulltjenstemännens väksamhet. I början af denna månad varseblef: en man af den patrull, som var stationerad nära Dousi, på afstånd en karl i en landtmans drägt, med en hop hundar, låtsande vara ute för att jaga, men synbarligen sysselsatt att smuggla in tobak. Smugglaren befalldes aflasta sina hundar, men i stället att göra det, hetsade han dem på tulltjenstemannen, som kulikastsdes at ett af dessa starka djur, under det andra anföllo hans ben och smugglaren slog honom med en knölpåk. Den anfallne var ung, stark och tjockt klädd, samt, då hundarnes tänder ej trängde genom kl.derna, i stånd att försvara sig, tilldess en beväpnad kamrat ankom, då smuzgglaren tog till flykten och lockade sina hundar med sig. — EN RIKE TIGGARE. En karl, vid namn Thomas Burt, som var ytterst trasig och eländig, arresterades nyligen i Bath, för att han tiggt. Då man visiterade bonom, fann man i den -görde!, som han bar omkring lifvet, 77 i guldoch silfvermynt. Han dömdes till fjorton dagars strängt arbete i korrektionshuset, och till på köpet skulle kostnalerna för hans lefnad i fängelset bestridas ur hans egen pung. . Denne man har en summa af 4200 omkring 44,000 Rdr Bko) insatta i Shaftsbury bank och dessutom en bestämd inkomst af 8 Rdr Rgs i veckan. ANALYS AF QVINLIG SKÖNHET. Tre svarta ting: ögon, ögonbryn, ögonhår. hvita skinn, tänder, händer. röda läppar, kinder, naglar. långa a växt, bår, ögonbår. breda a bröst, panna, höfter, smala mun, växt, fot. krokiga a läppar, ögonbryn, näsa. runda bröst, hals, kind. er 2 Öss Lang en an AR KA 3