Aftonbladet – 3 november 1842, sida 1

UTRIKES. FRANKRIKE. De ss. k. departements-rådens sammanträden i Frankrike nafva nu bbfvit slutade. Journal des Debats meddelar en öfversigt af deras arbeten. Till en början berömmas de för den klokhet och raoderation, bvarmed de tillvägagått vid sina förhandlingar, att de icke öfverskridit de konstitutionella gränserna för deras verksamhet, icke visat federalistisk syftning, utan erkännt hela den centrala statsmekaniken, som rörer sig ifrån medelpunkten utåt till: periferien o. s. V., hvilket allt synes utvisa, att de denna gången varit temligen ministerielt sammansatte. Man finner vidare, att de erkänt otillräecgligheten af elementarundervisningen, hufvudsakligen genom brist på skollärare, med hvilkas aflöning lagstiftningen mindre befattat sig, än med skolinspektoraten och sko!planerna. Man bar förutsatt, att kunna för 200 fr. om året utur kommunual-kassorna få tilräckligt antal lärare, som åtogo sig undervisningen i läsa, skrifva, räkna, samt första grunderna af religion och moral, hvilket likväl varit så omöjligt, att det ännu kan sägas härom, liksom för Jängre tid tillbaka: Schweitz kan Jäsa, men icke Frankriken Angående föreningarne till understödjande af befriade straffarbetstångar: en vacker inrättning, som synes tförtjena andra länders efierlöljd, hafva departementalråden enhälligt törklarat sig emot statens mellankomst i afseende på dessas inre ordning och polis, samt ansett att de tillvägabringas genom privat välgörenhet, i alla departementer. Angående hittebarnshusen, en fråga, som illa nog alltjemnt lemnas i ett tillstånd af tonflikt emellan nationalekonomies, humaniteten och offentliga moralen, hafva de ej kommit till några tillfredsställande resultater, äfvensom icka i den vigtiga ekonomiska frågan om kreatursiaförseln, 1 hvilket afseende man blott förenat sig om, att förtuliningen borde ske efter vigt och en billigare tariff, då för att komma til! något bättre, åtskilhga hinder för jordbrukets framsteg förut torde behöfva undanrödjag, hvaribland de ministeriella isynverhet räkna: hypotheksväsendets reform, inskränkning af jordklyfningen, förbättrarndet af boskapsoch hästskötseln, ängsodlinger, införande af ängsvattning, trädplantering på bergshöjderna, kärrens uttorkning, hedars uppodlande o. s. v. För öfrigt omtalas endast flygtigt den massa af ämnen; som departementalråden haft att behandla, rörande landtbushållsingen, icdustrien och finanserna. Isynnnerhet i tullirågorna bafva åsigterna varit högst skiljaktiga, men alla viågoch transportfrågor hafva biifvit mycket enhälligt behandlade. Endast i några departementer väcktes frågor om valmäns bebörighet för Kapaciteter,, hvilket Jär afse valrätt för sådana, som hafva aflaggt vissa lärdomsprof, äxa patenträttigheter 0. s. v., äfvensom om modifikationer i sättet att uppsätta jurylisterna.