Aftonbladet – 2 november 1842, sida 1

UTRIKES. AFGHANISTAN. I Evgelska tidningar med gårdagsposten läses ett bref från ea engelsk officer, dateredt Jellalabad den d. 27 Juli, hvilket innehåller åtskilligt mindre bekant, som står i sammanhang med den stora katastrofen i Kabul, och af hvilket-bref vi derföre här nedanföre meddela en öfversättning. Omkring den 20 Juli kom kapten Troup till Jellalabad från Akbar Chan, med förslag till fångarnes utvexling, ech han har fått tillåte!se att stakna en månad här, för att afvakta generalguvernörens svar. Han åt middag hos oss hörom dager, och berättade en mängd anekdoter om Akbar och fångarne. Under reträtten räddade denre fru Troups barn från en Afghan; som tagit det för att sälja det. Han behandlar fårgarne med den största godhet och frikostighet, isynnerhet fruntimren, och synes verkligen icke vara så elak, som man påstår. Han nekar på. det bestämdaste, att han uppmanat Gbi!zies att massakrera vira trupper, och förklarar att om de åtlydt hans befallningar, så skulle han hafva fört dem oskadda genom passen. BDettaär dock naturligtvis problematiskt. Somliga pisti, att de hört honem, då våra trupper anföllos, ropa på Persiska (hvilket språk talas af :de högre klssserna): it sitt folk, att de skulle låta bli det, men sedermera genast på Afghansspråket befslls dem att hugga ned främlingarne, och icke låta en enda käft 2f dem korama undan. andra sidan vet jag förvisso, att detta Ghilzies anfall icke ursprungligen härledde sig från Akbar, han må nu hafva haft del deri eller icke. Verkliga orszken var Sir Wiliam Macnaghtens vägran, att betsla demsdena vanliga tributen elier arfvodei af T000 L.; för att hålla passen öppna. Detta sides mig bestämdt af en officer, som vid den tiden, nemligen Sept, befann sig i Kahul. Denne officer hade en bit på en liten sjö, nära kantOneringsstället, och legde en Ghi!ze, en förståndig karl, för att sköta båten. Vid denna tiden hade Ghiz e-cbeferre kommit till Kabul, för att oppbära det vanliga arfvodet, men Sir W. Mac cagbien vägrade bestämdt, att utbetala det, De stannade qvar några dagar, för att förmå honom dertill. S:sta dagen de voro der, kom båtkarlen mycket förlägen till sin herre, och sade att han hoppades, att SirWiiliam icke måtte innehålla summar, ty om han det gjorde, så var han (båtkarlen) stker på, att de o!yckligaste följder deraf skulle uppstå, emsdan den förnämste Ghilxecbeten Moh:mmed Kban gjort ett löfte, att om han icke fisge penningarne innan solen sjönk ned bakom de vestra bergen, så skulle han och bans stam taga kämrd på främlingarne. Det sä2es till och med, att chefen föll på knä för Sir W, Macnaghter, och besvor honom att frång: sitt beslut, samt förutsade att det skule föranleda verkliga fientligheter från Afgbanernes sida, men det halp icke; följden bief insurrektionen, och massakren vid Iagdu!luk. Huruvida alla omständigheterne i denna olyckI:ga affär nånsin blifva ful!ständigt kända, är osäkert, men efter allt hvad jag varit i stånd att