Aftonbladet – 1 november 1842, sida 2

hytte eller Latorps, i Örebro län 2300, Kaflås i Skaraborgs län 4007, Hönsätters i dito 288, Carlforss i dito 8914 tunnor. Tillsammans 8538 tunnor. Lovers bruk bar under året ej drifvits. Rödfärgs-verken hafva producerat tillsammans 7655 tunnor. Blyertz-tillverkningen her vid det i Norbergs Bergslag befintlige så kallade Ugns blyertzverk utgjort 191 ST 15 LE 2T. Brunstens-brott. Enligt meddelade uppgifter, skola, utaf de kända Brunstens-brotten, de i Rogberga och Ödestuga socknar uti Jönköpings län endast obetydligt, och de inom Undenäs och Mölltorps socknar uti Skaraborgs län alldeles icke år 1840 bafvea blifvit arbetade, hvartill bristande afsättning å produkterne förmäjes hafva varit den egentliga orsaken. Stenkols-verk. Vid Höganäs hafva under året stenkol blifvit upptagne till ett belopp af 462,361 tunnor. Porfyroch Marmor-bruk. Vid Elvedahis porfyrverk har tillverkningsvärdet utgjort 3480. och vid Kolmårdens marmorbruk 40149 Rdr. Utfärdade mutsedlar: Af bergshauptmannen vid Stora Kopperberget och vederbörande bergmästare bafva tillsammans 990 mutsedlar blifvit utfärdade, af hvilka 431 angå nya uppfinningar, samt 359 förut kända och arbetade malmanlednivgar. Af de förre har bergshauptmannen vid Stora Kopparberget meddelat 3:ne å koppermalm, 4 å jernmalm, samt 1 å kalkoch limsten; bergmästaren i Westmanlands och Kopparbergs län 2 å silfveroch blymalm, 3 å kopparmalm, 68 å jernmalm, 4 å sjöoch myrmalm, 45 å kalkoch limsten, samt 4 å ställsten; bergm. i Nora och Lindes bergmästaredöme 41 å kopparmalm, 27 å jernmalm, 4 å sjöoch myrmalm, 3 å skiffer 44 å kalkoch limsten, samt 2 å ställsten; i nya Kopparbergs d:o 14 å jernmalm samt 4 å kalkoch limsten; i Wermlands d:o 8ö å silfveroch blymalm, 3 å kopparmalm, 30 å jernmalm, 4 å sjöoch myrmalm, 4 å kiselbrott, 2 å skiffer, 46 å kalkoch limsten, 7 å ställsten, samt 1 å qvarnstensbrott; i Södermanlands och Östergöthlands d:o 3 å kopparmalm, 40 å jernmalm, 4 å sjöoch myrmalm, 1 å marmorbrott, samt 3 å kalkoch limsten; i Uplands och Gefleborgs läns d:o 3 å silfveroch blymalm, 7 å kopparmalm, 100 å jernmalm, 8 å kalkoch limsten, samt 2 å ställsten; i Kronobergs d:o 4 å silfveroch blymalm, 3 å jernmalm, samt 3 å sjöoch myrmalm ; i Westernorrlends d:o 4 å kopparmalm, 4 å jernmålm, samt 4 å gjutsänd, och i Norroch Westerbottens d:o 4 å silfveroch blymalm, 5 å kopparmalm, 10 å jernmalm, samt 4 å kalkoch limsten. Af de sednare, eller mutsedlar utfärdade å förut bearbetade ställen, hafva 5 blifvit meddelade å silfveroch blymalm, 23 å kopparmalm 359 å jernmalm, 4 å kobolt, 8 å brunsten, 3 å zink, 4 å blyertz, 48 å porfyr, 4 å skiffer, 5 å kalkoch limsten, 2 å ställsten, 4 å qvarmstensbrott, 47 å kopparslaggvarp, samt 407 å jernmalmsoch slaggvarp. I allmänhet anses den vigtigaste delen af bergsrörelsen, jerntillverkningen, hafva varit i tilltagande. Jernmalms-uppfordringen var större än föregående året och tackjernsblåsningen per dyan hade äfven ökat sig. Stångoch ämnesjerntillverkningen hade väl till qvantiteten ej märkbart tilltagit, men kollegium anmärker, att medan tillverkningen vid vissa härdar varit mycket låg, har den vid andra destomer uppdrifvits, ehuru, såsom kollegium befarar, detta torde skett på bekostnad af jernets godhet, hvilken likväl är så mycket nödigare att väl vårda, som i England valsadt vanligt stångjern (common iron) säljes för samma pris som tackjern härstädes. Det låga priset å exporteradt jern, motsvarande blott 5 Rdr 46!V, sk. H. Bko, låter kollegium förmoda, att de bruksegare, som köpa tackjern och kol, icke haft den nödiga behållningen af sin handtering. Oaktadt minskningen (52,311 SkT) i årets jernexport, mot förutgående året, var den dock större än under åren 1834—1838, och kollegium 4 bär bedomandet af nämnde minskning äfven bör tagar i beräkning, att inrikes komsumtj on af jern ökat sig, — Några nya fippfinninga: fn iernbendteringens Mörbättring hade icke 184(C OM införda, men de förut införda dels mer full komnade, dels allmännare begagnade.