Aftonbladet – 1 november 1842, sida 2

SVENSKA BERGSHANDTEBINGEN ÅR 4840. (Slut från gårdagsbl.) Kopparverken. Stora Kopparberget. De för grufvornas iståndsättande, efter 1833 års ras, föreskrifne arbeten haiva ytterligare blifvit fortsatta, och uppgiggo de på sådane arbeten nedlagde kostnader vid 4840 års slut till 95,832 Rår 7 sk. Bko. Af de 81 arbetsrum, hvilka uti grufvorna vid Stora Kopparberget år 4840 varit i gång, hafva 27 utgjort Schakt-kommunikationsoch Väg-arbeten, 214 Försöks-arbeten samt 33 egentliga malmrum; och kafva nu såsom de föregående åren af malmrummen de i rasen anställda sofrings-arbeten varit de mest vinstgifvande, men som malmsillgångarne på dessa sednare ställen årligen aftaga, blifva ock utsigterne för framtiden allt mindre lofvande. Uppfordringen utur grufvorna vid Stora Koppearberget har år 1840 utgjort 119,640 tunnor malmhaltigt berg och 4530 tunnor svafvelkis, eller tillsammans 4191,170 tunnor, med en brytningg och uppfordringskostnad af 28 sk. 4 rst b:zo för hvarje tun: Ba. Af förstnämnde 119,640 tunnor berg, hafva erhållits 52484 tunnor malm, hvilka vid malrmlottningssuktionerne uppgått i värde till 419,740 Rdr 27 sk., eller 9 Rdr 44 sk. 2 rst. allt banko för hvarje tunma. Kastornss andel häraf bar uppgått till Rdr 34,302, och fjerde-partsegarnes till Rdr 68,408, som gör 57 Rdr på hvarje af Bergslagets 49200 fjerdeparter; men då derifrån måste afdragas dels de uvder året a! fjerdepartsegarne genom brukande Bergsmännen insatte grufsebrytnings-medel, utgörande 44 Rår 924 sk. per fjerdspart, dels ock det belopp något öfver 2 Rdr för hvarje fjerdepart, hvarmed utgifterne efter afslutad räkning öfverskjutit berörde (nsättning, samt allmänna onera 4 Rdr per fjerdepart och dessutom beviliningen, så bar, enligt Gru va-rättens beslut, fjerdeparts-revenuen för året blifvit utsatt till 8 Rdr 32 sk. allt i banko räknadt, hvilken reveaus är den lägsta, på lång tid, eiler 19 Rår 5 sk. 4 rat. b:ko mindre än hvad den i me delta! de 40 nästföregångne åren 1830—14839 utgjort. Uti Fablu Krono-våg hafva, ifrån d. 4 November 4839 till och med d. 31 Oxtober 1840, blivit invägde 1857 SB koppar, tillverkad af malm från de skattlagde grufvorna vid Stora Kopparberget, sedan alla afdrag blifvit gjorde, har bergsmännens behållne koppar utgjort 1577 SÖ. Under samma tid hafva dessutom icke mindre än 1090 ST frikoppear, eller sådan koppar, deraf icke någon afrad till Kongi. Maj:t och Kronan erlägges, dels genom slaggbruk, dels ock af melm från nys, utom Stora Kopparbergs arufvas område bearbetade atällen, blifvit tiliverktsde och på Fahlu kronovåg införde. Öfriga kopparverken baiva baft följande fllverk: vingar: Stora Kopparberget ST 2949; Mårdsätters Kopparvekk i Örebro län 4104; Sandbackens dito i gito 27; Åtvidabergs i Östersötblsnd 1163; Gotter viks 31; (Tunabergs i Sösermanlends L. 43; Riddarh tan i Westmanlandis 484; Gerpenbergs Koppatverk i Kopperbergs 434; Såghytte i dito af malm från Tomtebo grufvor 442; Korssnäs i dito a? dito 84; Löfås i dito a? dito 72; Svartviks i dito 69; Westerviks I dito 8; Waldemarsviks i Calmare 95; Gustafs och Carlbergs i Jemtlands län 446; tillsammans koppar SB 5794. Diverse verk och inrättningar: Kopparhamrar. Uppsifvet kopparsmida: Avesta 993 ST; Tunaberg i Södermedian? 225; Åtvidabergs 241; Sättersforss i Sksraborgs län 31; Stora Girhult eller Kjällefal i samma län 30; Catharineforss i Elfsborgs län 96; Lessebo i Kronobergs län 445; Jernhyita eller Kopparmöllan i Christianstads län 412; Graneforss i Blekinge 1351; Olofsströms i samma lån 53; tillsammans kopparsmide 2069 ST. Blytillverkningen: VidSala 262 SB och vid Löfås 5. 13. 2. Kobolt-tillverkningen: Vid Tunaberg i Södermanland 1755 I, Wepa i Örebro län 9873 dito. och Håkansbo grufvor i dito 3000, summa 14,628 T. Svafvel-tillverkningen har utgjort blott 518 ST, hvaraf vid Djlta i Örebro län 265 SB och vid Såghytte i Kopparbergs dito 440 ST. Vitriol-tillverkningen: Vid Stora Kopparberget 428 SE, Dylta 4920 och Ölands alunverk 736. Alun-tillverkningen: Vid Andrarum i Christianstads län 4387 tunnor, Ölands alunverk 2065. Garp