Aftonbladet – 29 oktober 1842, sida 3

— I Birmingham — berättas i en Engelsk tidning — arresterades nyligen en — erkebiskop, denna gången al misstag, emedan han icke medförde något bagage, och derigenom råkade ut för misstankan ait vara fattig. Af denna sednare omständighet är klart, att han icke kunde vara någon Engelsk erkebiskop. Det varen orkebiskop af Österländska kyrkan, från Tripolis i Syrien, med berget Libånon till stift. Han kom till Englend, försedd med goda rekommendationer till erkebiskopen af Canterbury, biskopen af London, m. fl., för att söka understöd för sin fattiga kyrka, till åstadkommande af en ny Arsbisk bibelöfversättning och för dylika fromma ändamål. Naturlistvis blef han iter försatt t frihet, likväl icke utan att hafva tillbragt en natt I polisens vakthus. — EN ParIsIsK DIOGENES. Hvar och en, som varit i Paris och besökt Palais-Royal, torde väl hafva varseblifvit en besymmerlig man med yfvigt skögg, trasiga kläder och ohyfsade manår, hvilken regelmessigt hvarje dag spatserar af och an i PataisRoyal. Chodrue-Duclos, född af välmående föräldrar i Bördeaux, förde der ett slösande, vildt lif, som han sedermera fortsatte i Peris. D1 Restaurationen, hvilken ham gjort några tjenster, i hans tanka ej tillröckligt belönade honom, afslog han den syssla, man erbjöd honom och blef, då han redan kommit af sig, plötsligt en Diogenes. Dagligen vissde han sig i en trasig tiggarklädning i Palais Royal, intagande sitt knappa middagsmål på den simita krog elior i fria luften, affekterande den ytterligaste cynism i språk, brak och uppförande. Han villg, sade nan, derigenom gifva ett vandrande bevis på Bourbonernas otacksamhet: Förgäfves försökte Peyronact och andra inflyte:serika män förmå honom att mottaga understöd och dragd honom från detta lefnadssätt. Chodrue-Duclos spätserade dagligen, från morgon till qväll, i sina trasor omkring Palais-Royal. Bourbonerne fördrefvos och Ludvig Filip kom — Chodrue-Duc!o3 förblef hvad han varit. Slutligen rtorkade hans bjelptällör, Hraremot hans törst steg, han mottog ällmosor, hvilka han förut afslsgit, till ies3 en slagfluss i början af denna månad, utanför sa krogdöfr, befriade honom från hans usiallf, Han var 68 år gammal. Huru mycket han var filosof, eller huru mycket han var narr, är oafgjordt.