Aftonbladet – 29 oktober 1842, sida 2

applådissemanger från alla höra af Italien. Men hvad säger grefven derom? — Don Josef gifter sig inom kort, sade hon med en isande köld; jag vill icke sätta mig emot hans familjs önskningar. — Förlåt, signora, men don Josef har vid (ere serstkilda tillfällen låtit mig förstå, att band, ännu heligare än kärlekens, förena er båda; han har sagt . .. — Don Josef var narraktig, signor Palestri. I vår tid gifta sig icke prinsar med berdinnor, om icke inom rampen på teatern, — Och ni har föresatt er att debutera? det är beundransvördi! Men om ni brutit er förbindeise, har jag isga invändningar att göra mot detta förslag, som jag tvertom skall understödja af alla krafter; ty jag är säker att ni skall blifva et fepomen på: scenen. — Jeg tackar er maestro . . , men tiden hastar . . . hvart skall jag vända mig, hvart kan ami rekommendera mig? — Tålamod, tålamod, mia cara. Låt mig hemia andan blott . . . jag är ännu icke räit ålerkommen från min förvåning. Låt se ... Jol på San Carlo i Neapel är under öfning ea opera af min vän Metastasio och er lärmästare och ödmjuka tjenare, ni känner något deraf den der kavatinan, ni tycker så mycket om, och duetten . . . Jag skall skrifva till Metastasio; som rest till Neapel, för att öfvervara repetitivnen; jag vet att den ligger något öfver prisa don: ans möjenger; ni skall skynda er dit, ni skal: ölva in hennes roll, ni skall debutera, och Operan — vore hon än skrifven af den eländigaste fransyska musikfuskare — skall vinna en fullkomlig framgång . .. Inom en minad skall ni afgudas af alla dilettanti. Han satte sig ned att skrifva, under det Benedetta skyndade bem att hemta sin son, för alt innu en gång kasta en blick på detta hus, der bon upplefvat de lyckligaste ögonblick. Då mae