Aftonbladet – 27 oktober 1842, sida 2

LITTERATUR. FREY, Tidskrift för Vetenskap och Konst, Vil Häöftet, Upsala, Wahlström et Låstbom, 1842; 8:0 Detta häfte af tidskriften utmärker sig genom en afhandling Om den Ungerska Urbarialjörfattningen, af B—Ik. Första anledningen till denna uppsatts synes vara tvenne förut utkomns3 arbeten, Hrr Lindebergs och Snellmans resor : Tyskland, hvilka vidröra Ungern i synnerhet med hänsigt till den Ungerska bondens nödställda oct usla belägenhet, en flere hundra års följd af der mest hårdnackade och menskligheten hånande aristokrati. Hr B. nekar icke i ailmänhet dett: bedröfliga förhållande, men lemnar en stor mängc historiska och ekonomiskt-statistiska upplysningar, hvarigenom man med giädje finner, att magnaternes tyranni, äfven i detta land, på de sed: nare tiderna betydligt aftagit, i synnerhet sedar Maria Theresia och Josef Il genom förbättrad Ur barialy-lagar (stadgar för bondens och gods: herrens inbördes rättigheter och skyldigheter gifvit uppslaget för bildandet af en ny och mäk:tig opision till den Ungerska landtbrukarens för: del. Han är rumera icke lifegen, åtmicstone e i den gamla, hårda meningen; kan flytta frår hemmanet och får under vissa vilkor besitta jorc med ägande rätt. Den högst märkvärdiga prin cip, som i Maria Theresias författning uttala sig, och hvarigenom en möjlighet blifvit beredc för dena slaviska bonden att komma till egande rätten af den jord, han och hans förfäder be. bott, består i erkännandet af Arbetets Rätt, elle. att ett långvarigt nedlagdt arbete på ett hemmar (af rustical-, ej dominica!-natur) förvärfvat ägan. de rätt deröfver åt åboens fami!j, som derstädes i oafbruten följd sutit under århundraden oct genom hvars handläggning; hemmanet både ur