Aftonbladet – 26 oktober 1842, sida 3

här, liksom öfverallt, voro skäggen hufvudsaker. . Vackra skägg, dåliga aktörer. ; I Publikens stämning var märkvärdig. Hvarj Ipolitisk anspelning, hvarje vackert ställe upptogs Med entusiasm. Vissa kraftuttryck väckte allmänt deltagande. Mycket, mycket deraf har stött mig, Jag älskar ej denna fransyska pathös, jag älskar ej dessa Iakonismer, som skola klinga sublimast, men stundom äro platta. Då Rodrigue uppmanar grefven att slåss med sig och denne undviker, säzer Ligier: As tu peur de mourir? Han uttalade dessa ord med en sådan köld, ett sådant hån, att man trodde sig se Fouquier Tinville afmåla guiliotinens ljufhet för en girondist. Fransmännen voro utom sig öfver detta: as fu peur de mourir? Kanske i deras tanka med rätta, med rätta i minnet af deras histori3z, med rätta i minnet af de blodiga, fruktansvärdiga ting, hvilka de ej skulle hafva varit i-stånd att uthärda, utan ett dystert, lugnt mod att dö. Vid trenne ställen hade handklappningarne en serdeles beiydelse. Man applåderade entusiastiskt vid den sköna frasen: Je suis jeune, il est vrai, mais aux ames bien nees La valeur Wattend pas le nombre des annees. Äsnu större var entusiasmen vid de verser, i hvilka konungen vägrar att föra krig, med orden: Sortir dune bataille et combattre å Vinstart, och Diego, med afseende på den ofvanvämnda sjödrabbnirgen, med kall ironi, säger: Rodrigue a pris haleine en vous la racontant. Här skulle freden för hvad pris som helst rodnande nödgats blicka till jorden vid mängdens bullrande jubel. Siutligen -tillbakavisades ett litet partis försök att applådera vid orden: Et quand un roi commande, on lui doit obeir med ett högt skratt och hvisslingar. Då ridin fallit, framropade man Rachel, Ligier och Guyon. De kommo och bugade sig, Jag fixerade m:ll Rachel. Intet leende, ännu intet leende! Siumt, stelt allvar i hennes ansigte. Den målade köldent ——M—tt— — I anledning af bos Kongl. Landibruksakademien gjord förfrågan, om säkraste medlet emot ogräket åkerlök, anförde herr professoren och riddaren Wahlberg, till hvilken denna fråga blifvit re-. mitterad, såsom tillägg till sin, i akademiens handlingar för år 1836 införda afhandling, under titel: eBerätte!se rörande landtbruket på Öland, med serskilt afseende på dervarande rågsädes förorening af lökp, följande, af herr brukspatronen och riddaren Zethelius akademien förslagsvis meddelade rön: d närbeten af: den åker, man vill befria från lök, sammanföras grenar, qvistar, gammalt gärdsel, m. m., för att i Juli månad, eller så omkring, under torr och varm väderlek: begagnas. Riset lägges i en alnar bred sträng, på ena ändan af den förut upplöjda åkern, antändes öfverallt och flyttas, sedan det brunnit några minuter på första stället, med en jernkratta längre in på åkern, i kant med det redan brända, och så vidare öfver hela åkern. Elden bör bärvid så jomnt som möjligt fördelas och underhål128 genom påläggande af nytt bränsle, der så behöfvers. Sålunda förstöras åtminstone älla de lökar, som ligga ytligare, jomte annat ogräs; ty de tåla ej starkare värme. I den mån lötarne ligga djupare, bör mera bränsle användas, och bränningen längre fortsättas på hvarje ställe. Efter slutad bränning rågsås åkern vid vanlig tid.. Detta förslag, slutade herr Wablberg, atorde förtjena att af herrar landtbrukare: försökas. Odlas åkern härjemte emellanåt med potäter, rofvor eller klöfver, och rengöres utsädet omsorgsfullt, ej blott genom kastning eller vanlig barpning, utan genom användandet af serskilta såll medjolik stora och olika formade hål, hvarigenom löken, jemte de sämre sädeskornen, åtminstone till en del, bör kunna frånskiljas, och fertfaros i flera år med denna Irengöring, så bör ändamålet, lökens förstörande, slutligen kunna uppnås. Så berkaffade såll, som de nyssnämnda, häfva redan; till sädens renande från andra ogräs, af berr Zethelius och vid Gusums bruk blifvit använde. (St. FT.) Rättelse: I gårdagsbladel, 2:a sidan, 4:e spalten, 45:e raden, står: en lön af 42,000 Rdr; men bör vara: pen lön af 41,200n. TT A ATA MA sm AW NÄ TR Nn T Är mOT narr