Aftonbladet – 20 oktober 1842, sida 3

och. sammanträffandet så eget, att det såldes till genska högt pris. Många rojalister buro vid denna tid facsimiler af detta porträtt, infattade i ringar. —— ——— —TURKISKA KALENDERN. På Abd-ul-Medschids befallning, skell den hittills. brukade turkiska tideräkningen afskaffes öchden grekiska införas i dese ställe. Då man besingar det hat, som ännu råder hos Turkarne i allmänbet emot allt som har gemenskap med kristenheten och dess institutioner, måste man förundra sig öfver ett sådant beslut och betvifla möjligheten att genomdrifva det. Men betraktar man saken i och för sig, nödgas man ej allenast erkänna, att den är af stor vigt, utan äfven erkänna, att det är besynnerligt huru ett talrikt och för civilisationen likväl ej alldeles. främ-mande folk kunnat i så många århuhdraden nöja sig. med den ofullkomligaste af alla tideräkningar, bvilken knappast förtjenar namnet deraf. Mån-året (42 synodiska mån-omlopp — 354 dagar 8 timmar 48 minuter 335,, sekunder) var Kos alla de gamla folken den period, på hvilken månaderhas indelning grundade sig; och utan skrifoa kalendrar eller konstgjorda ur, kunde väl icke någon annan indelningsgrund begagnas. Öfverallt finna vi likväl, att.man sökte återställa en öfverensstämmelse med sol-året, och således :med de naturliga årstiderna, genom skottdagsberäkningar, och såsom det allmännaste och ändamålsenligsste medel antogs vanligen det, som erbjöds genom inskjutandet af 7 månader på 19 års tid. Så var Grekernas år ordnadt; sä är ännu i dag Judarnes. Det Julianska sol-året och den sednare Gregorianska förbättripgen af detsamma. zafser alldeles icke månan, utan behöfver derigenom blott på fyra år en skottdag, efter den förra, men på 400 ir 97 efter den sednare. Den Mahomedanska kalendern åter qvarstår helt och hållet vid mån-året, utan att bry sig om solen, det vill säga årstiderna. ret har 354 eller 355 dagar, som afvexla inom en 50-årig cyclus så, att det 2:dra, 5:e, 7:, 10:e, 13:e, 16:e, 18:e, 24:a, 24:e, 26:e, 29:e året har sköttdag, eller 355 dagar. Medel-året är alltså 554!!., dag — 354 dagar 8 timmar 48 min., och emot måvanns omlopp 3375 sekunder för kort; hvilket, räknadt ifrån Mohammeds flykt, som är epoken för denna tidräkning, hittills föranledt ert fel af 44 timmar 44V, minuter. Namnen på månaderna efter denna tideräkning äro: . Moharrem, 30: Safar, 29; Rebi el awwel, 30; Rebl el accher, 29; Dschemådi el awwel, 30; Dschemådi el accher, 29; Redscheb, 30; Schaban, 29; Ramadån. 30; Schewwål, 29; Dsul-kade, 30; Dsulbedsche, 29 (och i skott-året 30) dagar. Början (1 Moharrem af året 4) är den bbkante Hedschrad, efter kristna tidräkningen den 46 Juli 622. Sedan denna tid hafva 19220 sol-år förflutit; hvaremotden 42 Februari 4842 redan den 1 Moharrem 49258 började. En hundraårig Tärk ärefter kristna räkningen 97 år, 8 dagar, och den 41769 födde Mehemed A!i räknar sig vara 76 år gammal. Ramadan är faste-månaden, som således, likasom alla andra månader, kan infalla vid alla årstider. Efter 54 turkiska eller 33 våra år, börjas cyclus i afseente på årstiderna åter. Så inföll denna Ramadan vid Mahmud II:s thronbestigning 4809, ungefär samtidigt med vår Oktober; och sedan den under hans regering tillbakagått genom nästan alla kristna årets månader, är den nu återkommen till samma ounpkt. : a Endast ett folk, som föraktar och: hatar åkeroruket och alla dess förbättringar, kan begagna en sådan kalender. Men äfven genienskapen med de iristna folken syhes göra det slätligen omöjligt för furkarne att vidhålla den... Det synes endast vara nindre väl beräknadt-af turkiska regeringen, ått ej jenast införa den Gregorianska tidräkningen, istället ör den Juliahska; dels emedan denna redan är anagen af alla österländska kristna, dels derföre, att fven Ryssarne, i alla veteöoskapliga förhållanden amt inom handelsrörelsen, begagna densamma, eller tminstöne alltid bruka utsätta dato efter begge beikningssätten, t. ex. 7,, Augusti. oe 0 0000 00 — VV SER ES XBDXÖXVÖRÖROOROREOEEEEOES OO