Aftonbladet – 20 oktober 1842, sida 3

kade fana för de tyska Pbhilhellenerne samt två grekiska fanor ifrån befrielsekriget omgåfvo det köngl. baneret på spetsen af katafelken, hvars fyra sidor öfverskuggades af sjelfständighetens emblemer. På pyråmidens främsta sida stod på grekiska: sDen 25 Mars 1821. Åra. Odödlighet. Hellas. I midten var.! kongl. vapnet ochett; blottadt svärd derunder med florklädt fäste. Till höger lästes: vAstros 1894. Epidauros 4826: Froezene 4827. J. Kapodistrias 1828. Othon I. 4833. Till venster: Heliga skara. Dreagatsani. Sjödrabbning vid Pylos (Navarino) d.20 Okt; 1827. Franskt härtåg ifrån d. 30 Aug. 1898 till d. 44 Aug. 4833. IL. inre fältet: Hellas. Af Konungen och deras tacksamma vapenbröder (och nere på fotställningen) åt minnet af de för Greklands sjelfständighet fallna Philbellener.v Till höger syntes de serskilda strider, i hvilka Phtilhellenerne utmärkt sig: vAthen, Peta, Tripolizza 1822, Pylos 41824, Sphakteria 1825, Messolongion, Chaidari 4826, Kamateron 4827, Tris Pyrgi, Athen, 1826 och 4827, Chios 4827, Anatolikon 4828. Till sjöss: vEuphrosyne 4826, Hellas 4827, Karteria 1828. En vapentrof prydde venstra sidan af fotställningen, och det inre utvisade en penna och en dödskalle emellan tvänne korslagda benknoter. Katafalken, murarne och monumentet voro sirade med lagerkransar, samt öfver det-sednare 32 sköldar upphängde, hvar och cn i en lagerkrans och på små taflor namnen å Philhellenernes hemländer. — En person, som stundom köper trä af en ebenholzarbetare, Mr Jones, i London, för att göra snusdosor deraf, trodde sig nyligen i ådrorna i ett stycke hårdt träd igenkänna ett välbekant ansigte. Han polerade trädet och erhöll en träffande likhet med Napoleons drag. Hr Jones, till hvilken han å:erlemnade trästycket, har låtit insätta porträttet i en snusdosa. Någonting ännu märkligare. tillägger den engelska idning. som berättar detta, är en bössflinta, förvarad i hr Frazers samling i Edinburgh. Denna sten, som väger 4 , hittades för elfva år sedan nära London, på vägen till Kent. Då ett litet stycke af stenen slogs bort, erhöll man ett förträffligt porträtt if hertigen af Wellington. Man trodde då, att samna drag skulle gå genom hela stenen, hvarför man löf den itu. Man fick då ett annat ansigte, konung Wilhelm IV:s. För öfrigt är det ej ovanligt, att nan i kiselstenar och bössflintor fipner de mest fanastiska figurer, hufvuden på menniskor och djur, n. m. I det engelska museet finnes en agat -med ;oeten Chaucers porträtt. Under franska revolutioen fann man, straxt efter konung Ludvig XVI:s afättning, ett träffande porträtt af denne monark i tt stycke Labradorsträ. Likheten var så fullkomlig ich. sammanträffandet så eget, att det såldes till sanska högt pris. Många rojalister buro vid denna id facsimiler af detta porträtt, infattade i ringar.