Aftonbladet – 13 oktober 1842, sida 3

(det fruntimmer, hvars namn miss Bryers bega nat, alls icke känner hvarken henne eller n Wooley. Af hvad orsak den förra begått det så listigt utförda bedrägeri är alldeles obekant. — —— — — ÅTT FÅ SKORSTENAR ATT RÖKA UT. Deti cogsamt bekant, att de flesta kök med vanlig spisar här i Sverige dragas med den svårigheter att röken, isynnerhet vid vissa vindar, icke vi draga ut genom skorstenen, och att mycken tand värk, fluss och rheumatism vintertiden uppsti deraf, att dörr eller fönster till köket måste hål las öppna, för att ej förqväfvas af röken. Dett inträffar isynnerhet i blåsväder, då vinden uti från hindrar röken att fritt utlöpa och i skor stenar, som antingen äro för stora, så att de biona blifva upphettade ofvantill eller å hvilk längden och bredden af öppningen äro af oiik dimensioner. På flira ställen utomlands, isyn nerhet i Köpenbam, har man imedlertid börja allmänt begagua ett medel häremot, som för d flesta fall skall afbje!pa denna svårighet, och son förtjenar att blifva närmare kändt. Detär gansk: enkelt och ingalunda kostsamt, samt består deri att muren uppe vid kransen af skorstenen ick slutas jemnt såsom hos oss, utan en trekant a en half alns höjd uppdrages på alla fyra sidorna så att skorsteren ofvantill slutar sig ifyra spets hörn. Detta bryter eller fördelar den påblåsen de vinden och lufitryckningen så, att röken all vid bar tillfälle att löpa ut på mnågoa sida och gör till och med bättre tjenst än de vida dyra re plåttuporna. I Lund lär man äfven på någrs ställen vidtagit detta bruk. I sammanhang härmed torde förtjena nämnra en förträfflig inrättning, som på de sednare årer börjat begagnas i Evgland på alla nya bus, nem ligen att skorstenarne icke byggas med fyrkantig utan med cirkelrund öppning, hvilken är upp murad icke af tegel utan 3f simpelt, glacerad kakel, som förfårdigas enkom för detta ändamål Ehuru detta tyckes vara betydligt dyrare, bli skilnaden i sjelfva verket ganska obetydlig, eme dan den runda öppningen ej behöfver vara si vid som den fyrkantiga, och sotning ganska sällar erfordras och är mycket lättare, enär ingen sot skorpa fastnar på den glaserade ytan. Det bör för öfrigt icke lemnas obemäldt, att: England är det numera förbjudet att låta gossar krypa upp genom skorstenarne för sotning: verkställande; utan sker denna i stället medels! ett serskildt för ändamålet uppfurnet instrument För att kunna handhafva nyssnämnda lag, är de serskildt vid 5 Pund Sterlings, omkring 60 Rd Bko vite, skorstensfejare förbjudet, att vid soningar använda nigon go:se under 24 års ålder. Denra, af många olyckshändelser föranledda och af mensklighetskänslan föreskrifna lag, borde äfven här införas, och för att kunna påbjuda ex sådan, borde närmare underrättelse lätt kunns anskoffas om sittet huru sotningen i England verkställes. Vi hafva fått anledning nämna detta genom ett i de sednasie tidningarne berättad! poismål, i hvilket en skorstensfejare fälldes til ofvanämnde böter för det han användt en mindre gosse och låtit hozom krypa upp i skorstenen. — ÅIFRÄDDNINGSMEDEL PÅ SJÖN. En löjtnant Jennings har till engelska amirslitetet inlemnat et! förslog, att liflinor skulle spännas från aktern till fören på fartyg både i lä och lovart, på det ati mänren må bafva något att hålla sig uti i stormigt väder. Han råder derjemte, att hver man skulle förses med-elt bälte af platting, upgefär fyra och en half aln långt. Ett sidant skulle vara högst nyttig! för dem, som äro mycket utsatta, t. ex. dem, som hafva utkiken på backen, den som står vid rodret 0. 8. V., och skulle medelst två balfslag fästas antingen vid liflinan eller vid det ståenda godset. Eu sådant bälte skulle ej bindra en sjöman att gå till väders, emedan det vid sådana tillfällen kunde lin das omkring lifvet och ändan stickas in. —L— An