Aftonbladet – 11 oktober 1842, sida 2

01 C1I UCL TCUGICL VISSA, Vill HU VLUKRKA UCL Kal sa8d5 med fullt skäl, att de hafva ingenting lärt och ngenting glömt! OMDÖMEN I EN UTLANDSK TIDSKRIFT OM SVENSKA STÄLLNINGAR OCH FÖRHALLANDEN. (Forts. från Lördagsbl.) Oaktadt sin kaotiska organisation, lyckades Ständerna dock att genomdrifva några tjog moioner, många af stor vigt och mycket efterängtade af allt folket; men det uppgjorde räkningen utan värden. Begsgnande sig af det absoluta veto, som han ej eger rätt att använda i Norrige, sanktionerade Konungen några få ordförändringar och obetydliga beslut, samt vägrade derpå sitt bifall tili det öfriga i klump. Fölande är en förteckning på några af de motioner, som, utgörande nästan hela frukten af en riksdag, hvars längd var utan like), af tryckande omkostnader ) och patriotiska ansträngningar, så der kavaljeremang blefvo förkastade. (Vid det följande bör anmärkas, att en del af de upplagna förslagen förkastades redan hos Ständerna, hvilket den engelske förf. förmodligen ej kunnat taga så noga reda på. För öfrigt är förteckningen mycket ofullständig, men vi hafve indå ej ansett olämpligt att intaga den, för att följa gången af förf:s räsonnemang): En motion, att pappersmyntet skulle vara riksmynt blott så länge det i banken kunde få utbytas mot silfver, i enlighet med lagen och bankens egna reglemente ). En motion om utsträckning af Bondeståndets represensentationsrätt till en högre klass af bönderna (egare af säterier), hvilken hittills, derigenom att man tagit grundlagen alldeles efter orden, varit utestängd från valrättighet i sitt eget stånd. En motion om afskaffandet af det lagbud, som utsätter vittnet å en författares namnsedel för samma straff, som författaren sjelf, i bändelse den sednare skulle aflägsna sig under rättegången. (Afslaget hos Ständerna.) En motion om åtskilliga mildringar i vissa fall, i de nu brukliga kroppsstraffen m. m. En motion om utsträckt rättighet till egendoms lestamenterande (såsom motsatts till fideikommisser etc.) En motion om offentlighet vid polisdomstoler, så snart de förråtta domarevärf. (Afslagen för fjerde (bör vara tredje) gången.) En motion om utfärdande af ett stadgande, att åtal för smädelse mot Konungen och för högförräderi (hvilka ofta anställas af män, som vilja förvärfva sig Konungens ynnest) ej må få fortsättas, ej heller att den anklagade må häktas, förrän Konungen gifvit tillstånd derti!l. Ibland de få beslut, som haft den lyckan att vinna Hans Maj:ts bifall, kan det vara intressant att nämna en ny lag om författarerätt, hvarigenom en författare, eller hans rätts innehafvare, ega full förlagsrätt under hela hans lefnad och tjugo år efter hans död; men hvarje sålunda beskyddad skrift måste omtryckas åtminstone ex gång hvart tjugonde år. Slutligen har åtminstone ett stort resultat blifvit vunnet genom den nu upplösta riksdagen. Alla partier hafva öfverensstämt deri, att det nuvarande representationssystemet måste förändras. Det svenska fyrkammarsystemets dyrbet, förvirring, beständiga uppehåll, praktiska svaghet, och dess oförmåga att uttrycka natio-, nens vilja kunna ej längre fördragas. Rikets Ständer bafva uppgjort ett förslag, någotnär likt Norges representationssystem: en kammare, hvars ledamöter utses genom allmänna val, och denna kammare, väljande ett visst antal af sina medlemmar, hvilka skola bilda en annan, högre kammare. Den census, som gör en valbar, är gan) Den räckte aderton månader i stället för tre. ) Ledamöterne af de trenne lägre stånden betalas ganska riktigt af sina kommittenter, hvilkas fåtalighet gör bördan tung för hvarje individ. 1) Såvidt vi minnas, kom likväl aldrig denna motion till Regeringen, emedan den gjordes i KonstitutionsU:skottet, såsom erfordrande en ändring i redaktionen af Grundlagen. Detta bör anmärkas till undvikande af det missförstånd, att detta varit en af de reformer, som Regeringen afslagit. Red. anm.