Aftonbladet – 7 oktober 1842, sida 2

STOCKHOLM den 7 Okt. Den i dag ankomna snällpost medför tidningar från Hamburg af d. 4 dennes. Något nytt at synnerlig vigt söker man förgäfves deri. Irån Paris berättas, att de österrikiska och engelska diplomaterna nu flitigt öfverlägga inbördes, men ej mera med Hr Guixzot, och att denne åter tyckes förlita sig på furstinnan Liewens inflytelse hos ryska kabinettet, i trots af den numera hysta tror, att denna inflytelse var förlorad. Alit detta anses hafva sammanhang med giftermålsplanen för hertigen af Aumale med den unga drottningen af Spanien. Alven berättas det, att general Bugeaud, som låtit utgifva en intressant skrift om Algirien, hvilket anses stå i strid med ministern Soults påbud angående militärpersöners författareskap, torde blifva rappellerad från befälet derstädes, och att general Rumigny skulle emottaga det, för att bana väsen åt nämnde hertig till vicekonungs-titeln öfver denna besittning. Den långa och hittills ändlösa strid, som det sonstlade statsekonomiska lagstiftningsväsendet i Frankrike föranledt emellan koloniernas och den inhemska fabrikationens intressen, emellan hvitbetsoch rör-socker tillverkningen, visar sig nu nära kommen till sitt yttersta. Kolonialråden i Guyana och Gadeloupe hafva nemligen nyss till regeringen ingifvit adresser, som äro ganska talande. Kuolonialrådet i Guyana kallar sin adress det smärtsamma och sista uttrycket af. förtviflar, samt en högtidlig appellation till H. M:s opartiska rättvisa, med önskan att regeringen icke måtte fästa vid sig den eviga förebråelsen, att hafva föranledt koloniens undergång. Om det icke kan ske annorlunda, heter det, vore det långt bättre, att med ens göra slut på deras politiska existens; men likväl skulle regeringen blott uppfylla en handling af rättvisa, om den lemnade kolonien en direkt representation i deputeradekammaren; ty såsom sakerna nu stå, kan den icke betrakta sig annat än såsom utesluten från det gemensamma fäderoeslandet. Nästan ännu bittrare är en skrift af kolonialrådet i Guadeloupe, till guvernören, affattad, likaledes såsom det msista ordets. Den slutar sålunda: sAntingen äro kolonierna nyttiga för Frankrike eller icke. Äro de nyttiga, så återställe Frankrike kolonialfördraget i hela dess integritet och återgifve dem deras gamla välstind; i annat fall bör Frankrike helt och hållet uppgifva dem.n I Toulon utvidgar man befästningarne åt sidan af Cap Buon. Nära Bordeaux hade en gabarre kantrat, som hade om bord 60 vingårdsarbetare, hvilka alla omkommit, i åsyn af befolkningen i Moörgeaux, utan att kunna räddas. Den 23 Sept. skulle konungen i Preussen beskåda museum och konstexpositionen i Bern och bivista en bal, som staden gifver för honom; och d. 25 skulle han afresa till Basel. Konungen i Neapel hade beslutat nedsätta utförsels-tullen å svafvel ifrån 8 till 9 tari per cantaro. I Padua hade den italienska lärda kongressen haft sin första sammankomst d. 435 Sept. Presidenten grefve Cittadella Vigodarzere öppnade den med ett tal, och furst Carlo Bonaparte föreslog tacksägelseadressen till stadens magistrat för dess omsorger i och för kongressens emottagande. Ifrån Ryssland förnimmes, att den stora branden i Kasan lärer vålla betydliga förluster för de handlande i Petersburg. Lyckligtvis hade en ansenlig del af varuförråden redan blifvit afsända till marknaden i Nischnei-Nowgorod, eljest bade ännu millioner gått förlorade. Uppgiften, att den nyvalde fursten i Servien skulle vara son af Czerny Georg, rättas. Han ——— — ————————X———X—-—---——--24L.-Lvv8 LL