Aftonbladet – 29 september 1842, sida 2

att hos den nionde sonen 1 Amerika finna sin utkomst reste modren öfver till New-Orleans, men ankom just i rätter tid för att tillsluta ögonen på denne son. Hon återvände till Europa, och!råkade nu i fåra att frysa ihjäl på samma ställe vid Water100, der hon en gång förut, kämpande vid sin makes sida, blifvit farligt sårad. Hon begaf sig nu till Italien för att vid hertiginnans af Parma, (kejsarinnan Marie Louise) hof uppsöka sin enda dotter, men förgäfves. Kejsarinnan visade henne visserligen välgerningar, men ville icke se henne. Nu Vände sig den öfvergifaa till sin födelsestad Zärcib, der hon, utblottad på allt, företog sig att sammanskrifva sin biografi (Lebensbeschreibung der Wittwe des Obersten Engel, von Lang Wies in Burden, geboren Egli, 1821) för att derigenom förvärfva sig något till sitt uppehälle. Emedan hon talade tyska, hade hon åt 1810 emottagit det hedrände uppdrag att ätfölja den kejserliga beskickningen till Wien, som skulle afhemta kejsarinnan. Det var hon som fick det infallet, att badja kejsaren af Österrike att med kurir sända erkehertiginnans favoriter, en fogel och en lijen hund, till 8: Cloud, för att derigenom bereda in dotter en angenäm öfverraskniog. Ifrån år 1844 ade öfverstinnan Engel alltid bott der det franska ofvet uppehöll sig, utan att dock der hafva någon jerskild befattning. , ANEKDOTER. Då Jakob den Förste kom på ;hronen, önskade staden London honom, att bam måtte herrska så länge sol, måne och sjernor 1753 Då får min son regera vid talgljus, sade konungen. — Enkan efter en fäårgare tillkännagaf nyligen i on tysk tidning sin mans död på följande sätt: el sår tog Gud min älskade man till sig och dog plötsigen af en slagfluss, som nu är mig för evigt undanryckt. Men hvem, som kände den saligen afidnes hjertegodhet, kan föreställa sig höjden af min smärta och att rörelsen fortsättes med den största ickuratess och skyndsamhet, nädanofter som hittills.