Aftonbladet – 29 september 1842, sida 2

Jag vet af ingenting; för mig har Gustaf ingenting yppat, svarade Mathias flyktigt. rJag var blott angelägen om att rädda honom och jag beslöt det, tvertemot hans egen önskan; derföre skyndade jag till hertiginnan. ..-. Annu en gång ber jag er, herr riddarep ..Ab, var inte ängslig! föll denne honom i talet, och det med den bittraste ton i verlden. Afrättningen blir uppskjuten, pager blir benådad, och hertigen blir i alla fall tillfredsställd, ty ett annat försoningsoffer skall icke undgå bonom. ... Blif imedlertid qvar här; jag skall draga försorg om allt hvad som behöfves.n Med dessa ord lemnade slottskommendanten rummet och pater Mathias qvarblef hos den afdånade flickan, hvilken först efter en lång stund, och sedan läkarebjelp blifvit tillkallad, återfick sin sansning:. (Slutet följer.) SS — ill