UTRIKES. FRANKRIKE: Ett nytt äfventyr hotar befästnipgsarbetet omkring Paris. Den betydligaste entreprenören af dessa arbeten, herr Biseuit, bar nemligen gjort cession, med ett deficit, efter hvad man. förmodar, af 4 millioner frames; en annan entreprenör, herr Motard, gjorde kort förut cession på en million, och flera af de öfriga komma sannolikt att följa exemplet. Orsaken lär vara att de icke :.komma ut med sina kontrakter, emedan man ej på förhand betinkt, att ett så stort fö retag, beräknadt att utföras på så kort tid, nödvändigt borde föranleda en betydlig stegring af arbetslönerna. Man antager för afgjordt, att kostnadsförslaget ännu måste höjas med några millioner, derest arbetet ej skall afstanna, och frukten af dessa missräkningar haz redan visat sig. i ett sådant misstroende till ministeren för offentliga byggnader, att ingen vill öfvertåga jernvägsanläggningarne. I hänseende till dessa, anser man sig förvissad att kostnadsberäkningen, 275,000 francs per mil, nödvändigt måste ökas till 400,000 fr. i Tvisten med Marocco har blifvit bilagd derigenom att paschan i Larrasch, på kejsarns befallning, utleimnat dem, som deltagit i förolämpvingen mot den franska matrosen. De öfvernärvaro till löjtnantek PT uATSkå Måpsa Morers caine, och sedan två af dem blifvit af löjtnan ten utpekade och af kejserliga gardister prygla de, framsläpades den tredje, som var sjeliva sheriffen, hvilken gifvit befallning att skjuta på matrosen, och stod i stort: anseende för rättskaffenhet, Allt folket fällde förböner för honom, synnerligast som han var sjuk, och sedan han fått några rapp, blef både han och alla de öfrige fångarne frigifna. Denna sista handling upptogs naturligtvis mycket väl af Morerne, men sheriffen försäkrade, att han vida hellre låtit sitt hufvud springa iör vederbörlig förmans sabel, än underkasta sig den skymfliga behandling, man låtit honom undergå. Med kanton Bern har en anledning till oenighet yppat sig, derigenom att franska gensdarmer, förklädda, inträngt på Berns gebiet och gripit en desertör, till nationen Schweitzare. TYSKLAND. I Berlin har regeringen utfärdat skärpta påbud om förtigenhet hos embetsmännen. En korrespondent försäkrar, att detta är alldeles öfverflödigt, emedan de goda Berlinerne förfallit till en så fullkomlig apathi i fråga om allmänna ångelägenheter, att de ingalunda sätta embetsmännens förtigenhet på prof. Regeringen, säger han, har städse varit så förälskad i lagstiftningens kammarlifo, och dragit så väl försorg att lagarnes diskuterande och redaktion måtte förblifva en hemlighet inom fyra väggar, att folket alltid ansett dem såsom något främmande, med hvilket det ej bar att skaffa. Det är derföre