Samma dag lemnade de Kongl. hästarne Chri stiania, der de hållit ut alltsedan Storthinget början. Nämnde dag mottog Storthinget Regeringens för slag till följande förändring af grundlagens 20 8 Konungen äger rätt att i statsrådet benåda för brytare, sedan straffet genom dom eller på an nat lagenligt sätt är bestämdt och höjesteret betänkande inhemtadt. Förbrytaren äger välja om han vill mottaga Konungens nåd eller un derkasta sig det honom ålagda straff. I de åtal Odelsthinget litit inför Riksrätt anställa, äge e annman: benådning rum än befrielse från ådömd lifsstraff. — Propositionen skulle tryckas, fö att komma under afgörande på nästa Storthing Ett amendement i denna proposition föreslog straxt derpå, och blef äfven på lika sätt uppta get; det uteslutar så väl stadgandet att straffe fere benådningen borde vara bestämdt, som stad gandet att benådning ej äger rum i riksrätts mål, men tillägger: Går benådningen ut på et straff, hvilket förbrytaren icke utan föregåendf dom kan mottaga, uppskjutes med föreläggande! deraf, tilldess saken är genom dom afgjord.n Den 43 fattade Storthinget äfven beslut, at ståthållareoch statsministerlönerna skulle, vic inträffande vakanser, nedsättas, den förra frår 46,000 till 40,000 specier, och den sednare frår 42,000 till 8000, t:ffelpengarne inräknade. Pro sten Riddervold hade önskat, att förslaget härtil måtte nedläggas. Vid behandlingen i Storthinget af förslaget att medelst adress till Regeringen, uttrycka Storthingets opinion angående vissa regeringsåtgärder synnerligast Oresundska tullfrågan, för hvilka fråg: om riksrätts-aktion uppstått, önskades af några, at Storthingets opinion om bemälde åtgärder måtte innefattas i en enda, adress; men då denna tank: blifvit förkastad beslöts, att frågan om behand: lingen af öresundsaken skulle öfverlemnas til unions-kommitien, och frågan om behandlinge: af ett befordringsärende rörande universitete nedläggas, hvilket motionären sjelf önskade, sedar han sett hur frågan om adressen behandlades.