Aftonbladet – 16 september 1842, sida 3

Article Image
skulle ingå såsom medlemmår. Hufvudändamålet för detta sällskap är att samla ett så stort antal observationer som möjligt och sända dem til! ett gemensamt centrum, t. ex. Paris, samt sålunda grunda ett fullständigare meteorologiskt system. — STADEN YEZD. Denna gamla, af elddyrkare till största delen bebodda stad har endast blifvit besökt af få Europeer. Det geografiska sällskapets jurnal i London meddelar marchrutan för en persisk armekorps, under Abbas Mirza, år 4831, vid hvilken en engelsk underofficer befann sig, den man kallat från Indien, för disciplineringen af Abbas Mirzas här. Men den olärde sergeanten har icke mycket att meddela om staden. I närheten af stadenfinnas icke obetydliga ruiner, hvilkas undersökning skulle lösa många gåtor uti den gamla persiska bistorien. Stajen ligger vid foten af en bergskedja, hvilken på vestra sidan begränsar öknen, och har fem engeska mil i omkrets. Slottet eller citadellet bar en stark mur oc3 en djup graf; utom flere offentliga byggnader finnas bär äfven palatser, tillhörande flere chefer i trakten deromkring. I staden fabriceras siden, semmet, bomullstyger, Namads (grofva yllekläden), sOCker, m. m., i stor qvantitet. — Hos Indiznerna i Nutka-sund från 5929 50 N. B. till 46 äfvensom hos åtskilliga stammer i närheten af Klippbergen, är det ett temligen allmänt bruk att trycka hufvudera på barnen platta, hvadan fessa indianer äfven fått namnet Fie2theads,, (plattuden). Siraxt efter födseln läggas nemligen barnen i ett slags klafve, med en kudde som stödjer sacken. Bakdelen af hufvudet ligger på ett bräde, och ett annet lägges öfver panran och fastbindes vid det undra brädet medremmar. Denna sammanIryckningsmaschin bär modren ständigt med barnet Då ryggen och man begagnar den tills barnet kap vå. Denna vämjeliga sed är dock icke allmän utan endast tillåten anförarne och de frie; Mischismis eler siafvarne tillåtas icke påtrycka sina barn detta riheistecken. — Den aflidne historieskrifvaren Sismondis vibliothek kommer efter hens universalarfvivge, VMeadasme Simondig död, atttillfsla den bekanta proessor Rossi i Paris. -— OR

16 september 1842, sida 3

Thumbnail