— Uti Rom hear en process, rörande ett rättsförhållande af högst eget slag, som nu ändtligen blifvit afejord, väckt mycken uppmärksamhet. Fursten af Sirmium hade neraligen befallt, att under hand låta föryttra flere konstartiklar af till utseendet ringare värde, hvilka funnos i det honom tillhörige Odescalchiska palatset. Konsthandlaren Vallati inköpte vid detta tillfälle för 45 scudi en tafla, den säljaren icke förstod uppskatta, och som Vellati utgaf för en starkt restaurerad kopia af Corregios i Dresden befintliga Magdealens, hvilken, såsom bekant är, för omkring hundra år sedan mot 13,000 sekiner inköptes för dervarande pinacoteket. Imedlertid rengverade en skicklig hand den dunkla duken oåh framtrollade snart för andrå gången på de:ss yta ett konstverk, som eger få likar, och som skulle utgöra en hufvudprydnad äfven i de förnämkfsta könstsamlingar. Vallsti drog i betänkande ätt sälja den för 7000 Louisdorer, som en Engelsman bjöd derför. Fursten af Sirmium lät imedlertid genast seqvestrera taflan. En kommitt af sakkun