Aftonbladet – 14 september 1842, sida 3

I Man kan icke bestrida den grekiska regerin gen förtjensten att hafva på ett omsorgsfull sätt sökt utbreda allmän bildaing och undervis ning 1 landet. Vid 4841 års slut räknade maj li Grekland inalles 390 skolor, ter 46,000 bar: erhöllo sin första underbyggnad. Sällskaper haf va under regeringens auspicier bildats för öfver Isättande och utgivande af de bästa europeisk elementarverk, hvilka öfversättningar sedan gra Its utdelas i skolorna eller hållas allmänphete: titlhanda för ett ytterst billigt pris. Det kung liga tryckeriet i Athän är hufvudsakligen bil dadt, för att tjena den aliminna och offentlig undervisningens intresse, och utom regeringen officiella kungörelser o. d. tryckas der allehand läroböcker och en periodisk skrift, som medde iar en mängd nyttiga kunskaper åt den Jägr folkklassen. Till denna anstalt hörer ett litho grafiskt tryckeri, derifrån flera goda geografisk: kartor öfver det äldre och nyare Grekland re dan utkommit. För nirvarande räknas i Grekland tjugu tid nivgar. Sju af dessa äro politiska, de andr sysselsätta sig med litteratur, skön konst oc! vetenskapliga ämnen. Enligt gällande lag skol utgifvare af politiska journaler prestera en bor gen af 3000 drachmer. De andra bladen behöf va icke lemna någon sådan kaution. Athea såsom hufvudstad, bar naturligtvis de flesta tid singar. Lagbulietinen, och Courrier Grec — (ten grekisk, bälften fransysk — gälla för offici2lla; dena engelska politikens organ är Minervayr, hvilken tidning bar 400 abonneater och utkommer hvsrannan dag. Ryssland, som städ:e ext så mycket att säga i Grekland, eger äfven jen inflytelserik orgsn, Aeon, som likaledes utgifves hvaraonan dag och har 500 prenumeranjier. Dessa äro konungarikets äldsta och mesi i betydande journaler. De fransyska intressena representerades en tid af Folkvännen,, hvilken talade ur en något skarp ton, men nyligen alldel:s upphört. Den grekiske be:raktarenn, hvilken skrifves på ömsom grekiska och ömsora fransyska, synes nuvilja ersätia den förra, 1I Athen utgifves utom dessa blad trenne små litterära veckotidningar, Den oafhängigen, Bieto och Zefiren,. Af något allvarsammare inonebåil är pSocratesp, likaledes ett veckoblad. Härtill! komma slutligen: Getingarnax, imiterade efter AA. Karrs Les Guepeso, Dea nye Eskulapy, Radåmantus,, den Arkeologiska journalenn, Undervisaren,, Kompilatornp, —— en litterär månadsskrift — samt ett annonsblad. Nauplia, Parag och Syra ega äfven sina tidningar.2 Nör man betänker i hvilket ömklist läge allt befann fig tGrektand: ärtmry för tio år sedan, måste mån medgifva, att det åtminstone i vissa afseenden fått rätt fort med dess föryngring. 8 1 — ————tiit— — : — Franska kamaritla-tidningen la Presse uppmanar lezitimisterna att öfvergifva deras missnöje och opposition. Dessa kunde väl vara neturhga ifrån 4830 till närvarande ögonblick , siger den Ludvig-Philipska skribenten; ty under dessa 42 åren kunde legitimisterae med något skäl supponera, att den nuvarande dynastien icke hade någon rot, att revolutionen skulle uppsluka den med återstoden af sina söner, och att de i verkligheten icke hade något att göra, anwat än att vänta och underblåsa lågan, för att se 48350 års nya män och nya karta förstörda. Men deras drömmar borde nu hafva flytt undan. Det är tid för earlist-adeln att sluta sig till huset Orleansn Besynnerligt nog, stod just detta att läsa i la Preesse, vid samma tid, som marquisen af Pasioret öfverlemnade åt Chateaubriand en urna, eller annan dylik present som Herti gen af Bordeaux förärat honom, och då partiets hopp, dess misstroende till den närvarande dynastien och dess öfvertygelse, att den ej kan uthärda under en förmyndareregering, aldrig varit starkare. Det oaktadt, synas verkligen legitimisterne icke hafva störa anledningar att glädjas. Deras egen prins, Hertigen af Bordeaux, bar icke kunnat bemia sig från följderna af sitt fall. De gjorde visserligen mycket buller och många ansträngningar vid de sista valen til Deputerade Kammaren, men kunde blott förskaffa sig några få röster. Deras organer hafva nödgats nedlåta sig ända dertill, att predika sådana läror, som att eder vorp utan betydenhet och kunna ostraffadt afliggas. Ibland de 25 medlemmar de äga i Kammaren, äro väl några nya och bulirande; ! men de gamle, sådana som t. ex. en Berryer, inse att det är af ingen nytta att ryka på Kammaren. Dessa antogo silunda ett passande och förstildt språk och lemnades derföre i fred af Kammaren; men en Laroche Jaquelin nödgas ropa, ält det icke funnes någon fördragsamhet och nediystas; och då VEspinasse afbröt Dupin, fick ban höra: skasta ut honoml Imedlertid finner iman, att berr Thiers yttrar hopp om legitimisternes öfvergång i de liberalas Ieder. Det är väl för att få de 25 till herr Mols 17, som han och la Presse så smeka partiet för det närvarande: —L UR — Uti Rom bar en process, rörande ett rättsförhållande af högst eget slag, som nu ändtligen blifvit afgjord, väckt mycken uppmärksamhet. Fursten af Sirmium hade nermligen befallt, att under hand låta föryttra flere konstartiklar af till utseendet ringare värde, hvilka funnos i det honom tillhörige Odescalchiska palatset. Konsthandlaren Vallati inköpte vid detta tillfälle för 45 scudi en tafla, den säljaren ieke förstod uppskatta, och som Vellati utgaf för en starkt restaurerad kopia af Corregios i Nyens dam Lalutlliesa Mandalana huslbam sar hol