Aftonbladet – 8 september 1842, sida 3

NORGE. I Odelsthinget hade debatten börjat: öfver protokolls-kommitteens utlåtande, angående Statsrågaets och Regeringens åtgärder sedan sista Storthingets sammaniräde. Thinget biföll, att efter omständigheterna icke kalla veder:börande inför Riksrätten, för sättet hvarpå Statsrådet Petersen och Statsministern Löwenskjoid förordnades til nämnde embeten, utan att inhemta Norska Regeringens, utlåtande enligt grundlagens 435 . Till Storthinget skulle öfverlemnas, att besluta en adress till Konungen, angående det otillfredsställande i samma för Universitets-lärares utnämning. Debatten var ej ännu slutad, angående Oresundsfrågan. Man hade äfven i Christiania haft rykten, att Konungen ämnade ditkomma; men det ansågs ej troligt, då årstiden är så långt framskriden. I. sjelfva hufvudstaden hade ett så kalladt Jordskred (jordfall) ägt rum, vålladt deraf, att marken under den starka torkan spruckit, och vattnet i elfven icke kunnat motstå tryckningen. Den största skadan, som deraf våilats, var, att de rännor, som leda vatten till staden, blifvit afbrutna, så att för en dag endast fästningens vattentillgång varit att begagna; men ny ledning var redan anordnad. Ingen menniska bade blifvit skadad, och blott ur ett hus hade folket behöft undanflytta. Den beryktade stortjufven Ole Höjland greps vid Drammen den 34 Augusti. Det skedde genom angifvelse af en på ett torp, Y4 mil från Drammen, boende, illa känd person, vid namn Ole Theten, som jemte hustru och två söner se dan flera år stått i förbindelse med O. Höjland, men nu, för att förtjena den utfästa belöningen, angaf honom för polisen i gyssnämnde stad och öfverenskom om sättet att gripa honom. Detta tillgick så, att Theten narrade Höjland till en i skogen, nära huset beligen plats, och undfäguade honom med bränvin, samt våckte sutligenu gräl med bonom, vid den timma, kl. 44 på natten, då polisen från Drammen borde infinna sig. Då Theten hörde pobsen nalkas, började han skrika af alla krafter, och polisbetjenterne, som rusade till, funno då Oie Höjland, som slagit Tbeten under sig, samt grepo och fingslade honom. Vid det förhör, som degen derpå hölls med Höjland, förklarade denne, att han under de tre år, som förflutit sedan hans afvikande från Akersbuus fästning, (d. 47 Sept. 4839) icke begått nigra stölder, att han mestadels haft sitt uppehåll hos Ole Theten, åt hvilken han gifvit mycket penningar, sammanlagde väl en 300 Specier, och att ban nu, sedan penningarne blifvit slut, nödgats bedja Theten skaffa kläder på kredit. Till en enskild person yttrade Höjland, det han önskade sig dessa kläder, för att passa på då Konungen reste till Christiania, och af honom utbedja sig någon mildring i sitt fängelse. Öfver tusen per soner trängdes kring Drammens rådstuga medan förböret varade, och då deita var slut,-biefvo Theten, och isynnerhet hans son Niels, anfallne af folkmassan, så att polisen nödgades taga dem i förvar. Vid ryktet i Christiania, att Höjland väntades, hastade en stor mängd menniskor ut åt den väg, på hvilken han borde ankomma.