Aftonbladet – 8 september 1842, sida 2

emligen säkert, att hans ansökan icke allenast ickel; kulle bifallas, utan troligen afslaget åtföljas af enl illrättavisning. Ja, det är oss t. o. m. bekant, attl fficerare, som önskat permission för att föra koferdifartyg, blifvit nekade under föreburen anledning f brist på tjenstgörande officerare; en vågad framtällning om Hrr konsulers inkallande itjenstgöring kulle dock säkerligen icke gunstigt upptagits; unIras må imedlertid, om det icke synes mera öfvernsstämmande med yrket, att föra befål å handelssrtyg, än att vara konsul. Äro nu dessa Herrar oimbärliga som konsuler, så vare de detta helt och rållet, men må de icke då borttaga lön och plats nom flottan för dem, gom der med ringa förmåner nållas i verklig tjenstgöring och bemöda sig om aw i yrket förkofras; äro de åter oumbärlige för flottan, nå de då tillhöra den uteslutande; säkert skola de inna många kamrater benägne att byta, och belåt ne med de emolumenter, konsulplatserne ensamt erbjuda.n — — ON — (Insändt.) År 18414 i December månad ingaf statsrådet m. m. herr grefve A. Mörner, till direktionen öfver Kongl. Armeens Pensionskassa, ansökning om erhållande af pension af nämnde kassa, ianledging deraf att han, d. 7 December 1840 inpå der blef utnämnd till statsråd och chef för landtförsvars-departementet, hvarigenom han frånträdt chefsbeställningen vid Kongl. Småland: Hussarregemente; hvarå direktionen d. 27 sistl. Januari resolverade: att herr grefven, i anseende till ålder, tjenstetid och gjorde inbetalningar till kassan, var berättigad till 800 Rdr Bko årtg pension i andra klassen, som, enligt 75 af Kongl. Maj:ts förnyade nådiza förordning och reglemente, angående styrelsen och förvaltninsen al Armåeens Pensionskassa, af d. 45 Februar: 1840, fick beräknas från och med månaden efter den, i hvilken ansökningen derom till direktionen inkom, eller Januari månad 41849, mot vilkor att kassan tillkommo de i ofvannämnde nådiga reglemente bestämda lönebesparingar, och att pensionsbref för herr grefven i öfverensstämmelse dermed skulle utfärdas. (Den åberopade S lyder sålunda: aPension beräknas från den första påföljande månaden efter den, i hvilken afskedet är utfärdadt, eller om ansökningen derom sker sednare, från den första i påföljande månaden efter den, i hvilken den till direktionen inkom. Kassan kan i intet fall vidkännas någon retroactiv utbetalning af pensioner.) Hos Kongl. Maj:t anförde herr grefven underdåniga besvär öfver detta beslut, i afseende å tiden för pensionsberäkningen och om lönebesparingen, hvaruti som skäl till den sena ansökningen om pension föregafs, att sidant härört af herr grefvenps okunnighet under tiden derom, ati han, genom utnämningen till statsråd, var skild från chefsbeställningen vid nämnde regemente, med anhållan att pensionen måtte honom tilldelas från och med Januari månad 4844, likväl utan att sådant skulle få lända till prejudikat. Härå utföll Kongl. Maj:ts nådiga reskript den 23 sistt Juli, hvarigenom direktionens beslut såvida underkändes, att herr grefvens efiersträfvan biföl!s, dock utan att något om prejudikat omnämnes, med förklarande att direktionen ej baft skäl för sitt beslut angåeede pensionsberäkningen. Utom det att, genom denna utgång af saken, ofvan åberopade i detta serskilda fall ej fått gälla, framtvingar detta mål den bedröfligt märkvärdiga reflexion, att chefen för militär-admini-! strationen ett år är i okunnighet em buruvida han är chef för ett af armeens regementen eller ej, och att han, åsidosättande sitt anseende, hos krigsmakteas högsta befälhafvare, anmäler en sådan okunnighet såsom skäl till ernående af förmån för sig enskildt, hvilken är rakt stridande mot ett kungligt reglemente, öfver hvars noggranna efterlefnad honom åligger hålla hand; cch, till råga på alltsammans samt förmodligen för att dervid visa sig ej helt och hållet åsidosätta sitt embetsmannanit, framställes uti besvären, att den begärda förmånen ej måtte få lända andra till prejudikat. — —ttiäi— — — Den första af de vanliga höstuppmaningarna till allmänheten att, ej prenumerera på. Afton