Aftonbladet – 7 september 1842, sida 2

m UM MM MMMM MMMM Mamsell L. lefde fortfarande i afskiljdhet, under intendentens eget beskydd; hon följde endast inbjudningen att sjunga på hofvet, hvilket lifligt intresserade sig för den unga sångerskan. Hvarje uppmaning att taga del i det allmänna: lifvet, afböjde hon med en viss skygghet, huru mycket också aristokratien gjorde, för att vinna henne för:sin cirkel. Hon uppträdde vanligtvis endast i seriösa ;roller, emedan dessa närmast öfverensstämde: med den lugna, nästan melankoliska teinten af hennes karakter. Obekymrad och okunnig om de :småaktiga teaterkapriserna och teäterintrigerna, fortfor hon att gå sin bana framåt. Iotrigen -hade ingen makt med henne, kabalen,; förtalet och afunden förstummades för den unga artistens renhet och oförvitlighet. ; Teatersäsongen var nästan slutad, då, vid en representation af operan Vestalen, der mamsell LE. uppträdde uti Julies parti, under första akten, en sällsamt störande händelse inträffade. Hon bade nemligen knappast sjungit några takter, förrän på de öfra raderna i det fyllda buset ett vildt larm uppstod. Man hörde genom bullret en skarp och skärande fruntimmersröst, och uppsyningsmännen, som skulle afligena fredsstörerskan, : funno: ett äldre, illa klädt fruntimmer, som under jemmerliga åtbörder flera gånger ropade: mitt barn! mitt barn! min Juliel Man höll henne för vansinnig, emedan man lämpade namnet på rollen i pjesen. Det hade dock icke passerat obemärkt, att sångerskan, vid Jjudet af lenna röst, skiftade färg och var nära att svimme. sarat att hon endast med synbar möda förmådde föra sin roll till slut. Mingfaldiga rykten kommo i omlopp öfver lenna händelse, men dsöt allmänna deltagande: . visade sig mest, då man erfor, att sångerskan llvarsamt insjuknat, så att hon kanhända för an längre tid icke kunde uppträda på scenep.l: Man talade om, att intendenten, dagen efter den vämnda representationen, uppsökt det