Aftonbladet – 6 september 1842, sida 2

— FAMILJ-INSTRUMENTAL-KONSERT ). I spetsen för orkestern står, som sig bör, husfrun, hvilken föreställer första fiolen, den der med vaksam omsorg leder det helas ekonomi och gång; hon har den allt genomgående hufvudmelodien på sin del, och det är vigtigt att denna stämraa är i värdiga och skickliga :händer. ;; Den äkta mannen trakterar med kraftig hand kontrabasen; lugn, säker och bestämd anger han den genereller grundtonen, utan att för öfrigt bekymra sig om första fiolens små detaljföremål, dess löpningar och drilla, han markerar takten och dominerar tempot genom sitt afgörande anslag. Sekundviolinen föreställer den tjenstaktiga kammarjungfrur, som följer husmodern i alla dess vändningar, och understundom kanske pratar en smula för mycket; men likväl är en person, den man icke gerna kan undvara, och med hvars små extravaganser man derföre öfverser. Violoncellen spelas af handsekreteteraren, bokhållaren eller inspektoren, hvilken framför allt håller ihop med husbondens kontrabag och arbetar vid dess sida. Flöjterna representera husets en smula sentimentala och romaneska döttrar, hvaremot oboerna och klarinetterna föreställa sönerna i huset, hvilka, ehuru något klemiga morsgrisar, likväl på den gröfre rösten igenkännas tillhöra svärdslinien. De båda fagotlerna äro det upga herrskapets guvernör och informator, hvilka fått sig uppdraget att närmast utöfva ett slags vice faderskap öfver de små telningarna, och derför också aldrig Jemna dem ur sigte, utan följa dem öfverallt. De högljudda horninstrumenterna kunna ansts ) Denna artikel är en vandrande kuriositet, i tidningsverlden. Redan år 4815 stod den, föga olik den här ofvan befintliga redaktionen, uti Stockbolmsposten, ifrån en tysk tidning, och sedan hår den i flere repriser synts i tyska och franska tidningar på olika ställen. Nu sednast förekom den i en tysk musikalisk tidskrift, hvarifrån Vi öfverflyttat den, emedan det troligen skall roa läsaren.