Aftonbladet – 6 september 1842, sida 1

AFGHANISTAN OCH KRIGET DERSTADES, (Forts. från gårdagsbl.) I andra hälften af November hade trupperna efterhand inskeppats i Bombay och landstego mellan den 4 och 42 December vid Hedscbamri vid Indus mynning. Svårigheten att transportera 4 till 53000 man med deras tross, artilleri, hästar och kameler var icke ringa och då s:örre delen af trupperna omsider var i land i roedlet af December, och bröto fram mot Wikker, fä mil från flodmynningen, sägo de sig snart uppehållna genom brist på landtransportmedel. Amirernes i Sind fiendtlighet blef snart bekant, ehuru blott regativt skadlig; hade de angripit Engelsmännen under deras långvariga och mödosamma landstigning, så skulle dessa varit nära förlorade; så långt räckte likväl icke deras mod, men invånarne -höllo sig på afstånd, förde hvarken kameler eller lifsmedel till lägret och sålunda steg de Engelske befälbafvarnes förlägenhet till en icke obetydlig höjd, så mycket mer som Amiren af Mirpur icke släppte fram ett antal kameler, hvilka landsatts vid Cutsch, så att man med dem måste göra en lång omväg. Beludscher samlades kring lägret än i mindre än i större mängd, och ryktena om Amirernes rustningar voro så mingfaldiga, att befälhafvaren, Sir Jolin Keane, trodde sig böra begära förstärkningar från Bombay. Slutligen den 24 December framryckte man från Wikker till Tatta, dit Engelska korpsen, ungefär 6000 man stark, anlände den 28. Den bestod af två infanteribrigader, hvaribland 2 Europeia 2 fa a AR RR RNE RR RR RR SE a es.