Aftonbladet – 2 september 1842, sida 2

TVISTEN OM ARFSRÄTTEN TILL v. FERSENSKA FIDEIKOMMISSET. (Slut från J4 200.) För vidare utveckling af stämningspåståendet, haf-va käranderne uti replik, ingifven den 41 Maj nästlidne år, yttrat: att hufvudskillnaden i parternes olika tolkning af fideikommiss-stiftelsen låge deruti, att, då svaranderne yrkade, att orden: men efter min kära dotters dödb, skal! godset afkläda sig all fideikommissegenskap och delas m. m., skulle betyda detsamma, som stiftarinnan yttrat: men efter mir kära dotters död och besittning af fideikommisset, skall godset afkläda sig c; påstodo tvertom käranderne, att förstnämnde ord borde bokstafligen tydas, eller så, att, om manslinierne utgingo och sådant inträffade vefter dottrens död, skulle, ehvad hon possederat godsen eller ej, deras fideikomissnatur upphöra och de skiftas emellan stiftarinnans samtliga afkomlingar. I både 4:sta och 2:dra punkten stod ock efter, men icke vid dottrens död; — att med en mängd exempel skulle kunna visas, huru svaran-. dernes tolkningsförslag ej blott förutsatte uppenbara orimligheter i stiftarinnans vilja, utan ock ställde sjelfva stiftelsens föreskrifter i inbördes strid med hvarandra, i hvilket afseende anfördes: att, enligt 2:dra punkten, kunde förutsättas bland annat, att grefve Fredrik Axel von Fersen, eller efter honom någon hans descendent i hvad led som häldst, hade eflidit medan systern Anna Sophia ännu lefde och medan äfven någon son af Carl Reinhold lefde, ock innehade Steninge, i hvilket fall systern skolat tillträda Ljuvg på lifstid; att derefter både systern och innehafvaren af Steninge aflidit på samma gång och innebafvaren af Steninge icke efterlemnat manlig ätt. I sådant fall skulle, enligt slutstadgandet i nämnde punkt, Ljungs gård, äfvensom Steninge, hafva delats after lag emellan stiftarinnans samtliga descendenter och följaktligen, tvertemot svarandernes tolkningsförslag, Steninge förlorat fidelkomissegenskapen, och gått till skiftes såsom käranderne yrkade, oaktadt samma egendom aldrig hade varit i Anna Sophias hand; — att lika förnuftsvidrigt vore det. dottrens possession af egeftidömnine skulle utgjort vilkor för fidelkommissnaturedds upphörande, som att