Aftonbladet – 30 augusti 1842, sida 3

Således går jag lungn, en ännu bögre ålder, til mötes, hälst då jag äger innom mig ett ränt och Oörfalskat hjartta, Hoppet deraf, Då jag blott som Syndig Människa ser på mig — FEij äger något upp såterliget ontt att förebrå mig som varit annan til Wanärad, eller till skada —; Och då Eij någon under denna långa tiderymd af 24. År jag varit BorZare härstädes, ingen anklagat mig varken innom Kongl. Poliskammaren, eller andra Domstolar för något begwigerligt förhållande, eller — att med fit — och uppsåt sökt till att jöra, eller låta jöra annan Mäniska skada, deröfver är jag Glad, Wördnad för Öfverhet och Lagarna, Rättvisa uti samhälls årdningen, har varit — och är min pligt som Borgare? och som en rett Krissten lärt tåligt lida, men eij banna eller förföllja; älskare af årdning och lungn, det är min föresats som Medborgare; Ur denna synpunkt — med sådan vandel, bör jag kunna tänka mig rett till ett fortfarande förtroende innom alla goda och Rätt tänckta Folk Klasser —, uti de nya afferer jag vill börja —, hälst då det skall blifva ea Fortsatt Kjaija af god årdning uti mitt handlings sptt hädan äfter som det hittils varit, i Hoppet på försynens vilja och bistånd, har jag valt till mitt nya yrke ett så kallade, Commesjons Contor, att gifva, all slags Anvisning med Adresser. . Derföre anhåller jag Ödmiukast att få af Kongl. Ölverståthållars Ambete för Polisen — ett snart och Gunstigt gynnande Utslag på denna min begeran, att få härstädes Ypna, Ett Rum under benemning och utöfvande evsd dertill hörer, under benemning Svärj:s allmänna Adres, och Commesjons Conor — Aaf des Plan skall kåmma att gangna häla Landet med Hufvudstaden, då en annan äfter mig skall kåmma på den vägen att jöra det fulständiga ce och mera sorartad än jag kan, med förtröstan nar jag äran Ödmiukest — framställa denna min Ansökan. Stockholm den 26. Augusti 48492. Jonas Lindbergh Börgare.n EAA