Aftonbladet – 30 augusti 1842, sida 3

dan hans kropp ännu satt qvar på hästen och banden icke släppte de tig, hvarmed en af de unga bönderna var bunden. Uslingar! kännen j Tarjel?o De kastade sig på ögonblicket af hästarne och bådo på knä om nåd. Tarjel band dem med egna händer, befriade de unga bönderna och befallde dem att koppla ihop röfrarne och drifva dem framför sig. De unga bönderna, af hvilka den yngste, Lewan Gegetschkoria, ännu är hos Tärjels enka, gräto ej. I detta land gråta ej ens barn; endast tanken på hämnd målade sig i deras bleka ansigten, den äldste tilldrog tåget om soldaterne, och blott den yngste såg på den mördade fadrens kropp, och en brännande tår tillrade öfver hans kind. Slottet Askani var byggdt på en ofantlig klippa, som omflytes af bäcken Bakuzkali. En slingrande gångstig förde emellan afgrunder uppåt, och en stormning är nästan omöjlig. Under branta klippor, ej långt från slottet, stodo Assatianis yttersta vakter. Gån och sägen Assatianin, ropade Tarjel till dem, matt Tarjel väntar honom. Om en liten stund sprang en ung man af medelmåttig storlek, men ögonskenligen af herkulisk styrka, utför slottsvägen öceh ämnade omfamna Tarjel. Stanna, sade Tarjel soch gif först dessa barn skadeersättning. Ditt folk mördade deras efter plogen gående fader inför mins ögon, under Usurgetis murar, och han ligger ännu obegrafven bredvid sin plog; de bundo barnen och ämnade bortdrifva dem tillika med oxarne. Den enes hufvud ligger bredvid den mördades lik, men dessa fyra skola betala sönerna lösepenning., — Vi vilja ej bafva någon lösepenningp, ropade den äldste; blod för blod.