Aftonbladet – 25 augusti 1842, sida 2

Herr Perrot, skattdragande handlande, förskref årligen tre-sex och cognac, från Languedoc för betydliga summor. Han försåg kryddkramhandlarnes, limonadierernes, likörhandlanderies, parfymfabrikanternes, m. fl:s källrar dermed. Bredvid deana industri, som idkades öppet och på de än brännande, än iskalla, fria platserna vid nederlaget vid Quai Saint-Bernard, eller inom de svarta murarne vid magasinerna på gatan Saint-Mery, hade han organiserat en annan åtminstone lika vinstgifvande, men som praktiserades på mindre tofliga och öppna vägar. Herr Perrot sålde fatvis tre-sex åt vissa kryddkramhandlare utom tulten. . Dessa sålde åter den frin nederlaget erhållna tre-sexen åt sådane stackare, som insmugglade det i det inre af Paris. Kryddkrambandlaren anvisade dem hr Perrots hus, såsom det ställe der de kunde blifva af med sin varaVid försäljningen åt handlanderna utanför staden tog br Perrot sin lagliga handelsvinst på Varan från Languedoc. Då han återköpte den af smMugglarne, hvilka behöfde sälja hastigt och i hemlighet, erhöll han ännu en vinst, vanligtvis lika med bälften af importtullen. Han bade dessutom den fördelen, att, då han så fann för 80d!t, kunna inkasta i den parisiska handeln tre-sex till underpris, och att följaktligen kunna öka sina kunders antal på bekostnad af sina medhandlande, Kryddkramhandlarne utom tullarne, a deras sida, togo äfven en honnett vinst vid försäljningen åt smuggarne. Det enda försigtighetsmått dessa och hr Perrot behöfde taga, Var att undandraga tilloppet af smugglare polisens Uppmärksamhet, ty smuggJarne vore vanligen lätt igenkända genom: sitt