Man vet att det gamla sättet att försilfra. och för. 2zylla bastår deri, att föremålet, som skall försilfras eller förgyllas, bestrykes med en. blandning af qvicksilfver och den metall som men vill pålägga, hvarefter qvicksilfret afdrifves öfver eld och lemnar guldeller silfverhinnan qzar på pjesen som skall bearbetas. Utom denna metods skadlighet för arbetarnes hbelsa, bar den stundom den olägenheten att göra förgyllningens ton ojemn, serdeles vid skulpterade figurer, der förgyllarens pensel icke öfverallt kommit lika väl åt ytan af föremålet. Denza olägenhet afbjelptes mycket genom en method som Eaogelsmannen Elkingtona för ett pair år sedan uppfann och kallade förgyllning på våta vägen, och som äfven redan, om vi ej minnas orält, är patentersd i Sverige. Den består hufvadsakligen deri att guldet löses i någon syra och föremålet, som skall förgylias, neddoppas i denna lösning försatt i kokningstillstånd, hvarefter ett serskildt recept föreskrifver sättet för den meta!liska ytans raducerande. Denna method utgör väl en förbättring, men lemnar ännu mycket att önske, serdeles derföre stt den endast kan lemna en mycket tunn yta. Nu har samma Elkington och på ssmma gång med konom en hr Ruo!z i Frankrike hit.at på och fulizomligt praktiskt utfört iden att förgylla, försilfra, förtenna m. m. med tillbjelp af kontakt-elektriciteten eller gslvanismen. D2 lösa guldet, eller den metell som skall påliggas en annen, i ett kemiskt reagens på samma säit som vid den nyssnämnda förgyllniogen på våta vägen; och leda sedan från de båda polerna af ett gaivsniskt batteri en elektrisk ström genom denna vitska vid en viss värmegrad, hvarvid de fista föremålet, som skal! beläggas, vid den negativa polen. Det är, som man ser, egentligen alldeles samma sätt att gå till väga, som vid galvanoplastiken och hvsrom men får en fullständig underrättelse i en derom i bokhandeln utgifven brocbyr. Man kan gecom detts sätt få lagret så tjockt man behagar. Arbetet fortgår uten någons tillhjelp så snart blott apparaten är satt i ordning. Hz Dumas har omtalat denna meihod i Franska vetenskapsekademien och kaliar den i sin rapport en uppfinning af den högsta vigt som kan tjena till allmännare bruk och nyttjande utbreda en förnuftipare lyx, och säger, ett man med hr Elzingtons och Ruolzs method kan förgylla lika väl koppar, jern, till och med teckjern.