Aftonbladet – 18 augusti 1842, sida 3

Efter Danskar. För det hon stod still och såg bakut, Till saltstod fru Loth måste blifva. Vi få väl en hel alle till slut Saltstoder af konservativa. För ordet man räds; hvad båtar det gå, Att vi med makten det bindre? D2 mördade tankar, de spöka så Och mördarne ängslas ej mindre. Väl kungarne hafva en lifvakt när, Att värna om sig och noblessen; Men folket fått den, som starkare är, Att värna om friheten, Pressen. Om folket hopplöst mot framtiden ser; Di är det ock farligt att tukta; Ty lifvar ej hoppet sinnena mer, Då skola de längre ej frukta.