Aftonbladet – 18 augusti 1842, sida 3

ka, liksom de gamla cyklopeller polygonmurarne, äro uppförda af mångkantigt huggna stenar. En praktfull trappa, som skiljer sig två gånger och åter förenar sig, leder upp till portiken. Midt i trappar är en annan, mindre ingång, som förer in i de underjordiaka hvalf, hvarl uppvärmningsapparaterna äro anbragta. Femtiotvå kannelerade doriska pelare, 5 fot 9 tum i diameter, och i fronten stående i en dubbel rad, omgifva templets aflånga fyrkant och uppbära den med triglyfer prydda frisen samt gesimsen. Alla stenarbeten äro utförda med en precision och noggrannhet, som man kanske ej får se på något annat ställe. Längden af Wealhsils, inberäknad terrassbyggnaden, som tjenar det till fot, utgör 228, bredden 408, höjden 69 fot. Utomdess hafva de åt södra sidan framskjutande topparna en längd af 200 fot, en höjd af 140 och en bredd af 286 fot. Templets gaflar äro sirade runda bildverk af Schwanthalers mästarehand. Hvardera gruppen består af femton figurer. Den på den södra, mot Donau vettande, gafveln föreställer Tysklands återställande efter det sista befrielsekriget, och den på den norra gafveln, ett af Schwanthalers yppersta arbeten, den verdshistoriska slagtningen i Tentoburgerskogen. Ibland de 462 reliever, som skola inrymmas i detta tempel, blir äfven en af Sveriges Konung Carl X Gustaf.